NYHET Polisstuderande tycker att både traditionella polisiära kompetenser, som exempelvis handlingskraft, och mer generella, som flexibilitet och mångfaldskompetens, är lika viktiga för att utöva polisyrket på ett professionellt och rättssäkert sätt. Det visas i en avhandling av Kirsi Kohlström, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet.
– Tidigare forskning har visat att yrkespraktiska kompetenser värderas som viktiga för polisyrket, medan generella kompetenser inte tillskrivs lika stort värde. Men min avhandling visar att blivande poliser torde vara väl rustade både för det vardagliga polisarbetet och för att bidra till förändrings- och utvecklingsarbete inom organisationen, säger doktoranden Kirsi Kohlström.
Kirsi Kohlström, universitetsadjunkt vid Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.
BildHans KarlssonPolisers kompetensutvecklingsinsatser har uppmärksammats i regleringsbrev och årsredovisningar under en längre tid. Fokus har legat på vikten av att poliser hänger med i samhällsutvecklingen och att polisers arbetsmetoder är vetenskapligt beprövade samt att polisorganisationen ska sträva mot en lärande organisation. Något som dock har saknats är blivande och verksamma polisers långsiktiga perspektiv på den professionella utvecklingen.
Kirsi Kohlströms avhandling visar att polisstuderande kan ses som en homogen grupp avseende vilka kompetenser som tillskrivs betydelse för att utöva polisyrket.
– Såväl handlingskraft som flexibilitet och mångfald ses som viktiga aspekter för att utöva polisyrket på ett professionellt och rättssäkert sätt, säger Kirsi Kohlström.
När de blivande poliserna övergår till polisyrket utvecklas variationer i hur vissa kompetenser värderas. Detta förklaras med att polismyndigheten som helhet omfattar flera poliskulturer och att organisatoriska ramar, såsom säkerhetsregler, ledningsstrukturer och kompetensutvecklingsstrategier, påverkar mönster för polisers professionella utveckling. Mångfaldskompetens bedöms ha lägre betydelse efter tre år i polisyrket. Detta skulle vara ett område att se över för att ytterligare öka polisers förståelse för kompetensens betydelse för polisyrket. I och med att det är svårt att helt fullt ut utbilda för yrket, blir praktiktjänstgöringstiden en viktig brygga för detta.
Utvecklandet av professionella kompetenser för poliser i yttre tjänst visar sig ske utifrån en självdriven lärandeväg, där litet stöd för kompetensutveckling finns i vardagen och i relation till närmaste chef. Särskilt problematiskt är det för kvinnor som blir gravida, om man arbetar i yttre tjänst. Då omfattas man av säkerhetsregler som gör att man inte kan arbeta kvar i yttre tjänst och i bytet till inre tjänst får de själva ta ett större eget ansvar för sin kompetensutveckling.
De kompetenser som blivande poliser bär med sig in i polisyrket tas därmed inte tillvara i den omfattning som det finns potential för, utan blir ojämnt distribuerade i organisationen. Med detta begränsas också möjligheterna för enskilda polisers professionella utveckling och för polismyndighetens utveckling mot en lärande organisation.
I avhandlingen framkommer tre förutsättningar som antingen möjliggör eller begränsar polisers professionella utveckling: arbetsschemats upplägg, närmaste chefens engagemang i lärandet och möjligheter till reflektion och diskussion med kollegor i det dagliga arbetet.
– Om det finns en önskan att öka andelen kvinnor i ledningsuppdrag blir det problematiskt att kvinnor krävs på eget ansvar för sin professionella utveckling när en omplacering görs som en konsekvens av organisatoriska säkerhetsregler, säger Kirsi Kohlström.
– Utveckling av organisatoriska strukturer för anställdas möjligheter till kontinuerligt lärande är extra viktigt med tanke på polisyrkets komplexitet och våldsmonopol. Uteblivet stöd kan medföra ett stort utrymme för den enskilda polisen att själv bedöma vad som är professionellt agerande, vilket kan medföra varierad service samt att polisuppdraget inte utövas utifrån likhet inför lagen.
Kirsi Kohlström arbetar som lärare på polisutbildningen vid Umeå universitet och har tidigare arbetat som polis i Stockholm.
Fredagen den 1 september försvarar Kirsi Kohlström, doktorand vid Pedagogiska institutionen, sin avhandling med titeln Polisers professionella utveckling – Från polisutbildning till sex år i polisyrket. Disputationen äger rum kl 10.00 i sal NBET.A 101, Norra beteendevetarhuset, Umeå universitet. Opponent är professor Martin Stigmar, Malmö universitet.
