Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 18 januari 2021)

printicon
Publicerad: 29 nov, 2016

Prioritering av klimat och hälsa i forskningspropositionen

NYHET Ökade basanslag till universitet och högskolor, satsningar på forskning kopplad till globala samhällsutmaningar, och ökade resurser för att stärka Sveriges innovationsförmåga. Det är tre hörnstenar i den forskningspolitiska proposition som regeringen har lämnat till riksdagen.

I propositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft presenteras regeringens syn på forskningspolitikens inriktning i ett tioårigt perspektiv, med särskilt fokus på satsningar 2017–2020. Målet för forskningspolitiken att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer samt en ledande kunskapsnation, som svarar upp mot samhällsutmaningarna, både i Sverige och globalt.

– Regeringens intention med en långsiktig proposition som leder till att ytterligare stärka och positionera svensk forskning är bra. Vi får en kvalitetsförstärkning i form av höjda basanslag som är mycket välkommen. Genom att öka basanslagen förväntas lärosätena ta ett tydligare ansvar för finansiering av forskningsinfrastruktur, samverkan med det omgivande samhället, karriärvägar för unga forskare och forskningsanknytning i den högre utbildningen. Exakt hur mycket sektorn ska leverera och hur basanslagen ska fördelas mellan lärosätena är dock tyvärr fortfarande oklart, säger Hans Adolfsson, rektor vid Umeå universitet. 

Enligt ett pressmeddelande från regeringen är utgångspunkten för propositionen att värna den fria forskningen samtidigt som forskningspolitiken kopplas till globala och nationella samhällsutmaningar. Forskning kring klimat, hälsa och livsvetenskap samt en ökad digitalisering kommer därför att prioriteras. Vetenskapsrådets forskningsanslag för en satsning på humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och särskilda insatser utökas för att öka kvaliteten i skolan genom praktiknära forskning och en ökad vetenskaplig grund i lärar- och förskollärarutbildningarna.

Regeringen vill succesivt öka basanslagen för forskning och utbildning på forskarnivå för att universitet och högskolor i hela landet ska kunna ta ett större och långsiktigt ansvar för utvecklingen av forskningen. Den ökning av basanslagen som görs kommer fördelas med hänsyn till samverkansdimensionen.

I propositionen vill regeringen stärka jämställdheten genom en rad åtgärder, bland annat nya mer ambitiösa rekryteringsmål för professorer. Villkoren för unga forskare förbättras och karriärvägen görs tydligare för att främja mobiliteten. Meriteringsanställningen blir mer enhetlig och ska utlysas i öppen konkurrens nationellt och så långt det är möjligt även internationellt.

För att lägga grunden för ny, långsiktig och fördjupad gränsöverskridande samverkan och stärkt innovationsförmåga presenterar regeringen även en förstärkning av strategiska innovationsområden, forskningsinstitut och test- och demonstrationsmiljöer. I propositionen presenteras även ett antal åtgärder för att forskare, näringsliv och offentlig sektor så långt som möjligt ska ha tillgång till den bästa forskningsinfrastrukturen.

– Regeringen vill med propositionen se en ökad samverkan mellan högskola, näringsliv och samhälle i stort i syfte att möta våra stora samhällsutmaningar och stärka vår konkurrenskraft. Det har tidigare funnits en övertro på att det politiskt går att identifiera framstående forskning för att nå snabba resultat. För regeringen är det i stället viktigt att skapa goda och långsiktiga förutsättningar för forskare och forskningen att få fram den främsta forskningen, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning i pressmeddelandet.

Läs mer om forskningspropositionen

Den forskningspolitiska propositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft

Hans Adolfssons blogg om regeringens forskningspolitiska proposition

Hans Adolfssons blogg om regeringens budgetproposition 2017
 

Redaktör: Mattias Grundström Mitz