Hoppa direkt till innehållet

Kakor

För att kunna chatta behöver du tillåta att Microsoft Dynamics använder kakor.

printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 29 okt, 2013

Prognosen för strokedrabbade blir allt bättre – men kostnaderna ökar

NYHET Samhällets kostnader för vård av patienter som nyinsjuknar med stroke uppgår till 16 miljarder kronor varje år och kostnaden för strokevård är högre för kvinnor än den är för män. Det är ett par av resultaten från den avhandling som Ola Ghatnekar försvarar vid Umeå universitet den 31 oktober.

Under 2000-talet har stora insatser inom stroke vården genomförts, mycket tack vare det nationella kvalitetsregistret för stroke, Riks-Stroke, och Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer för stroke och hjärtsjukvård. Insatserna har lett till att både överlevnaden och funktionsförmågan bland strokedrabbade patienter har ökat.

Ola Ghatnekar, doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, har i sitt avhandlingsarbete studerat kostnader och livskvalitet bland strokedrabbade som registrerats i Riks-Stroke. Beräkningarna visar att den totala kostnaden för den årskull som drabbades av sin första stroke under 2009, uppgick till totalt 16 miljarder kronor. Nästan tre femtedelar av detta belopp utgörs av kommunernas kostnader för omsorg av personer med funktionshinder orsakade av stroke, det vill säga hemtjänst och särskilt boende. Eftersom dessa funktionshinder oftast är permanenta ger det en hög totalkostnad. Landstingsfinansierad vård på sjukhus, primärvård och läkemedel utgör en femtedel. Den resterande femtedelen består av produktionsförluster på grund av sjukskrivningar, sjukpensionering och för tidig död.

Resultaten i Ola Ghatnekars avhandling visar vidare att för män uppgick kostnaden för vård och omsorg under resten av livet till i genomsnitt 523 000 kronor per person. Motsvarande kostnad för kvinnor var 634 000 kronor. Skillnaderna i kostnad mellan könen förklaras av att kvinnor lever längre och när de drabbas lever de ensamma i större utsträckning. De har därför ingen anhörig som kan hjälpa dem med de dagliga aktiviteterna.

Jämfört med en studie som genomfördes 1997 har kostnaderna ökat något för vården av strokedrabbade. Men Ola Ghatnekar anser att det är viktigt att inte bara fokusera på kostnadsökningen utan att samtidigt tänka på de förbättringsresultat som vården uppnått.

– Med en förbättrad överlevnad krävs resurser för eventuell omsorg under en längre tid, vilket genererar högre kostnader. Det måste vi acceptera om vi vill se förbättringar i vården, säger Ola Ghatnekar.  

Utöver de samhälleliga kostnaderna medför en stroke även en hög kostnad för den drabbade i form av minskad livskvalitet. Både mentala och fysiska funktionshinder är vanliga och en del drabbas även av problem med exempelvis smärta eller depression. Att förebygga en stroke innebär potentiellt stora kostnadsbesparingar.

– Men bara för att det finns stora belopp att spara måste samhället ändå göra en avvägning mellan kostnaden för insatserna och dess effekter. Större värden kan skapas genom en alternativ användning av vårdens resurser, där de inte används på ett kostnadseffektivt sätt. Jag tror att Riks-Stroke har utmärkta förutsättningar för att följa upp och analysera kostnadseffektiviteten av olika insatser i strokevården, säger Ola Ghatnekar.

Ola Ghatnekar kommer från Malmö. Han är hälsoekonom och arbetar på Astellas Pharma i Köpenhamn, samt doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet. Han kan nås på: Telefon: 070-583 38 44
E-post: ola.ghatnekar@astellas.com

Fakta om stroke

Stroke, eller slaganfall som det också kallas, orsakas vanligen av en blodpropp i hjärnans blodkärl som leder till skada på hjärnvävnaden. Det är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige efter hjärtinfarkt och cancer. Drygt 86 procent överlever de första 28 dagarna. Stroke är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättningar hos vuxna. Ungefär en av fem som före insjuknandet var utan hjälpbehov behöver hjälp med att äta, klä på sig och/eller röra sig tre månader efter insjuknandet. Det ökade omsorgsbehovet leder till livslånga kostnader.

Hög ålder, högt blodtryck, blodfettsrubbningar, förmaksflimmer, rökning, och fysisk inaktivitet är viktiga riskfaktorer för stroke.

Medelåldern för förstagångsinsjuknande i stroke är 72 år för män och 77 år för kvinnor. Det första året kostar mest på grund av insatserna från slutenvården, men i ett livstidsperspektiv är det omsorgen som utgör den största kostnadsposten.

Torsdag den 31 oktober försvarar Ola Ghatnekar, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln: Sjukdomsbördan för stroke i Sverige. Studier av kostnader och livskvalitet baserat på data från Riks-Stroke. (Engelsk titel: The burden of stroke in Sweden. Studies on costs and quality of life based on Riks-Stroke, the Swedish stroke register).

Opponent: Ingvar Karlberg, professor, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs Universitet.
Huvudhandledare: Eva-Lotta Glader.

Avhandlingen är publicerad digitalt.
 

Redaktör: Mattias Grundström Mitz