Jesper Enbom är förutom lärare och forskare vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper även en av programmakarna i podcasten Mediespanarna. Tillsammans med sin kollega Erik Lindenius har de fram till idag sänt 439 avsnitt av sin podcast.
NYHET Den pågående protestvågen i USA behöver ses i ett sammanhang av tidigare protester mot rasism och polisbrutalitet, det menar Jesper Enbom, lektor och medieforskare vid Umeå universitet. Under andra halvan av 2015 bodde han i Columbus, Ohio och undervisade i strategisk kommunikation på Ohio State University.
BildWikimedia Commons/Lorie Shaull
Jesper Enbom berättar att tiden i Columbus var mycket intressant inte minst för att han själv lärde sig mycket om likheter och skillnader mellan Sverige och USA, inte minst i fråga om politisk kommunikation. De protester och demonstrationer som just nu pågår i USA menar han hänger samman med tidigare liknande fall av övervåld och polisbrutalitet.
– Det har en lång historik i USA men fick en förnyad betydelse efter att Black Lives Matter-rörelsen skapades 2012 som en reaktion på mordet på Trayvon Martin. När jag flyttade till Columbus var det i efterdyningarna till de omfattande protesterna efter att polisen i Ferguson, Missouri hade skjutit ihjäl en obeväpnad afroamerikansk man. Under min tid i USA blossade det också upp mindre protester i samband med andra dödskjutningar, säger Jesper Enbom.
Han säger vidare att mediebevakningen, som ofta annars, tyvärr fokuserar på våldsamheterna, men tillägger:
– Jag tycker dock att medier generellt ändå varit bra på att lyfta fram bakgrunden till de händelser vi nu ser. Det jag förvånas över är mängden av attacker från amerikansk polis mot journalister. Det är någonting vi inte är så vana att se i demokratier.
När jag flyttade till Columbus var det i efterdyningarna till de omfattande protesterna efter att polisen i Ferguson, Missouri, hade skjutit ihjäl en obeväpnad afroamerikansk man
Jesper Enbom säger att det som förmedlas via sociala medier inte skiljer sig så mycket i fokus jämfört med traditionella medier. Även där är det framförallt sammanstötningar mellan polis och demonstranter som hamnar i fokus.
– I och med att jag har en hel del vänner i Columbus har jag även sett de bilder och videoklipp som de själva tagit av protesterna där. Det jag reflekterat över kring detta material, och det som lagts upp från protesterna i andra städer, handlar om vad som brukar kallas ”övervakning underifrån”.
– Denna företeelse, som bland annat min kollega Eric Carlsson berört i sin forskning, handlar om hur exempelvis polisingripanden filmas och hur det leder till att övervåld eller annat olämpligt agerande blottläggs. Det jag sett i delningarna från Columbus såväl som på andra platser är poliser som går mycket hårt fram. Spridningen av filmer som visade Minneapolispolisernas ingripande mot George Floyd var ju dessutom den tändande gnistan för protesterna.
Vilka konsekvenser som protestvågorna kommer att få för presidentvalet i höst tycker Jesper Enbom det är svårt att sia om. Att det paradoxalt nog kan gynna Donald Trump.
– Han har ju inte tvekat att använda ”rasfrågan” i amerikansk politik för att nå vita väljargrupper och detta är ju inte något undantag. Att han ser en möjlighet att utnyttja situationen märks dels på hans aggressiva retorik där han snabbt hotade med att sätta in militär. Dels i iscensättandet av presskonferensen utanför Vita huset som följdes av bilder med en bibel i handen framför en närliggande kyrka.
– Som lärare och forskare inom strategisk kommunikation var det intressant att se hur utstuderat detta var och cynismen i hur fredliga demonstranter drevs bort med tårgas och våld för att bereda väg för Trumps och hans följes procession.
Jesper Enbom säger vidare att på grund av Donald Trumps agerande i samband med covid-19-krisen kommit att bli allt mer irrationell, inte minst i samband med presskonferenser, är det möjligt att denna kris kan ge honom en chans att vända en nedåtgående popularitetstrend.
– Samtidigt kan det också vara så att diskussionen om rasism leder till en starkare mobilisering bland afroamerikanska väljare. Till skillnad från Barack Obama så lyckades inte Hillary Clinton få denna väljargrupp att bege sig till valurnorna i tillräckligt hög utsträckning. Kanske kan dessa händelser, kombinerat med att Joe Biden var vicepresident under Obama, leda till en starkare mobilisering.
– En ytterligare möjlighet är att Trumps aggressiva ton mot demonstranterna leder till att han förlorar en väljargrupp som demokraterna hoppats vinna redan vid förra presidentvalet: republikanska kvinnor i förorterna. Det är kan vara så att de har tröttnat på hans ledarstil och ovilja att ens försöka ena den splittrade nation som USA är idag.
– Det som talar emot detta scenario är dock just splittringen och polariseringen. Det kan tänkas att de även denna gång lägger sin röst på Trump eftersom han i alla fall inte är demokrat.
Jesper Enbom är förutom lärare och forskare vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper även en av programmakarna i podcasten Mediespanarna. Tillsammans med sin kollega Erik Lindenius har de fram till idag sänt 439 avsnitt av sin podcast.
