NYHET
Vid årshögtiden i år uppmärksammas två personer från institutionen för psykologi: pristagare Jessica Körning Ljungberg och professor Guy Madison.
Jessica Körning Ljungberg, Kungl. Skytteanska samfundets pris inom samhällsvetenskap.
Föreläsning 21 oktober, kl 13, Hörsal F, Humanisthuset: Varningssignaler – pest, pina och livsnödvändighet! Psykologiska effekter av ljud och äldre människors minne Jessica Körning Ljungberg har en postdoktorstjänst vid institutionen för psykologi vid Umeå universitet, där hon också fått en docentur. Ljungberg har byggt upp ett brett internationellt forskarnätverk, är sekreterare i internationella forskargruppen ICBEN, International Commission on Biological Effects of Noise, och hade 2010 den mest nedladdade artikeln i tidskriften Journal of Automobile Engineering.
Jessica K. Ljungberg studerar två forskningsområden: äldre människors minne samt effekter av ljud på minne och uppmärksamhet. Hon har nyligen startat en kartläggning av vilka fördelar flerspråkiga äldre individer har i fråga om minnesförmågor. Nya studier visar att människor som behärskar flera språk kan bygga upp ”mentala muskler”, som kan skydda mot demenssjukdomar. Ett annat forskningsintresse är hur ett mentalt inaktivt liv påverkar minnet efter pensionering.
Ljungbergs forskning fokuserar dock mest på hur ljud fångar uppmärksamhet. Detta grundar sig delvis i att individer i högstressyrken, såsom piloter och sjukvårdspersonal, ständigt måste uppmärksamma alarmsignaler i arbetet. Problem kan uppstå då många arbetsuppgifter hanteras samtidigt och många olika alarm skall uppmärksammas. Detta kan för sjukvårdspersonal bl.a. leda till felbehandlingar av patienter med allvarlig utgång. Kunskapsbehovet är stort och Jessica K. Ljungberg studerar därför effekten av ljud på uppmärksamhet och minne med syfte att optimera upptäckten av viktiga alarmsignaler och samtidigt minska risken för distraktion av pågående arbete.
Kungl. Skytteanska samfundets pris Kungl. Skytteanska samfundet har instiftat priser till yngre forskare vid Umeå universitet för framstående insatser inom teknik/naturvetenskap, humaniora, samhällsvetenskap och medicin.
Guy Madison, professor i psykologi 1 juli 2011
Föreläsning den 22 oktober kl 10, Hörsal E, Humanisthuset: Mänsklig tid, musik och tankekraft. Tajmning viktig för musikupplevelser och problemlösning Efter tio år som frilansande musiker och tekniker inom ljud och bild, började Guy Madison studera musikvetenskap i Uppsala. En föreläsning av Alf Gabrielsson, svensk pionjär inom musikpsykologi, ledde till studier i psykologi och datavetenskap.
Guy Madison disputerade 2001 med en avhandling där grundläggande egenskaper i människans sätt att uppfatta och producera tidsintervaller karaktäriseras. År 2005 blev han docent, och ett år senare fick han en forskarassistenttjänst vid Umeå universitet. År 2008 fick han universitetets karriärbidrag för unga forskare. Guy Madison är medlem i Society for Neuroscience, International Society for Intelligence Research, International Society for the Study of Time och European Society for the Cognitive Sciences of Music.
Att hjärnan kan hantera tid är avgörande för att kunna tolka sinnesintryck – att ta sig fram i trafiken, utöva de flesta idrotter, och tala och förstå språk skulle exempelvis vara omöjligt utan denna förmåga. Hur denna process går till är en övergripande fråga i Guy Madisons forskning. Inom musiken utnyttjar vi kapaciteten till det yttersta, men inte ens okomplicerade uppgifter, som att knacka takten, följer några enkla regler. För att identifiera bakomliggande neurala processer har Guy Madison utvecklat numeriska metoder, som forskare världen över idag applicerar på många olika frågor där tidsprecision ingår.
Tajmning är avgörande för vår varseblivning, något som Guy Madison utnyttjar för att förstå hur och varför musik får folk att röra sig, och varför olika framföranden varierar. Han studerar också neurobiologin bakom varför tajmning på millisekundnivå är relaterat till problemlösningsförmåga. Genom att utnyttja kunskap från musik, fysik, biologi och evolutionsteori studerar han faktorer bakom bland annat personlighet, motivation och förmåga att helt uppslukas av musik.