Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 4 december 2020)

printicon
Publicerad: 07 apr, 2020 Uppdaterad: 06 apr, 2020, 11:24

Queera digitala förbindelser i fokus

NYHET Under cirka trettio år har internet har varit tillgängligt för allmänheten. Det har inneburit radikala förändringar i samhället, bland annat för hur människor kan kommunicera och få kontakt med varandra oavsett geografiska avstånd. Paradigmskiftet är inte minst tydligt i relation till hbtq-personers liv, något som synliggörs i en ny avhandling i etnologi av Evelina Liliequist, Umeå universitet.

– Många tar kanske för givet att det inte är något problem att leva öppet som hbtq-person idag, men min studie visar att hbtq-personer ofta tonar ner sin identitet och väljer hur de presenterar sig beroende på om de digitala miljöerna upplevs som trygga eller otrygga, vilka som kan läsa ens inlägg och så vidare, säger Evelina Liliequist.  

I materialet blir det synligt att heteronormativitet är betydelsefullt för hur olika digitala miljöer används och upplevs. En aspekt av hbtq-personers nätanvändning som avhandlingen belyser är problem och möjligheter med ökad synlighet på nätet. Genom att använda tillgängliga funktioner och laborera med sekretessinställningar skapas en sorts ”platsbyggda” garderober.

Internetanvändningen handlar om mer än bara nätet i sig

Avhandlingen undersöker vilken betydelse den digitala utvecklingen har haft för hbtq-personer, med norra Sverige som utgångspunkt. I avhandlingen ges empiriska exempel på hur användningen av digitala miljöer upprättar betydelsefulla förbindelser mellan människor och rum, både digitalt och geografiskt. Ett centralt resultat i avhandlingen är att internetanvändningen handlar om mer än bara nätet i sig.

– Vad som först skulle handla uteslutande om digitala miljöer kom ganska snabbt att handla om hur digitala och geografiska rum hänger ihop och påverkar varandra. Även fler aktörer än de intervjuade personerna blev efter hand synliga: internet, mobiler, datorer, algoritmer och sekretessinställningar för att nämna några. Avhandlingen visar att alla dessa saker hänger ihop och har betydelse för hbtq-personers användning av olika digitala miljöer. 

Det pågår ett slags digitalt uppror när det gäller vilka geografiska rum som anses vara möjliga för queera lyckliga liv.

Det pågår ett slags digitalt uppror när det gäller vilka geografiska rum som anses vara möjliga för queera lyckliga liv. I informanternas erfarenheter av digital användning framgår att hbtq-liv i stor utsträckning förväntas levas i storstäder och inte i till exempel Norrland. Digitala miljöer skapar dock nya arenor där sådana dominerande föreställningar utmanas. 

Stafettkonton på Instagram och Facebook

Digitala plattformar gör det också möjligt att samlas och mobiliseras kring en gemensam politisk agenda. Ett av avhandlingskapitlen belyser ett pågående fenomen, så kallade stafettkonton på Instagram och Facebook som används för att omförhandla betydelser av geografiska rum och sexualitet. Kontona fungerar dels stärkande för sina medlemmar, dels används de som plattformar för att utmana normerande föreställningar.

– Det finns en tydlig tendens i de stafettkonton som jag har följt att framförallt kommunicera positivt laddade vardagliga representationer av lands-/glesbygd. Oftast publiceras bilder som visar slående naturvyer, bräddfyllda svamp- och bärkorgar och pittoreska små stugor. Att nästan överdrivet ge uttryck för lands-/glesbygden som queera/lesbiska idyller på det här sättet kan mot bakgrund av nedvärderande föreställningar om lands-/glesbygd ses som en subversiv strategi.

Sammanfattningsvis ger avhandlingsstudien flera exempel på hur tillgången till internet har haft betydelse för hbtq-personers liv. Digitala miljöer har såväl återskapat som utmanat och på många sätt även förändrat normer kring sexualitet och geografi.

Avhandlingen Digitala förbindelser: Rum, riktning och queera förbindelser finns publicerad digitalt

Pressbild

Om disputationen:

Fredag 24 april försvarar Evelina Liliequist, i ämnet etnologi, sin avhandling Digitala förbindelser: Rum, riktning och queera förbindelser.

Disputationen äger rum kl. 10.00-12.00, i Hörsal F, Humanisthuset (max antal åhörare 40 personer, kan komma att minskas om striktare restriktioner införs). P g a rådande restriktioner kommer disputationen också vara möjlig att följa online (OBS! föranmälan krävs senast 17 april kl. 12.00 via följande länk).

Opponent är Fanny Ambjörnsson, docent i genusvetenskap vid Institutionen för etnologi, religionsvetenskap och genusvetenskap, Stockholms universitet.