Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 19 jan, 2022

Rapport om äldreomsorgen som fått stort genomslag

NYHET Det är inte alltid helt enkelt för forskare att veta vilket genomslag deras forskning får i det omgivande samhället utanför den akademiska sfären. Ofta försöker forskarna själva sprida sina resultat med varierande framgång. Men det finns andra kanaler som arbetar med forskningsspridning.

Ett exempel på forskningsspridare är SNS (Studieförbundet för näringsliv och samhälle) där företrädare för näringsliv, förvaltning, akademi och politik kan mötas och som utgör en viktig källa till kunskap för beslutsfattare. Verksamheten består av forskning, möten och utbildningar om centrala samhällsfrågor. 275 av Sveriges främsta företag, myndigheter och organisationer är medlemmar i SNS.

Forskningsprojektet Vård och omsorg i det 21:a århundradet

SNS har under tre år bedrivit forskningsprojektet "Vård och omsorg i det 21:a århundradet". Projektet har riktat uppmärksamheten mot två centrala dimensioner av den strukturomvandling som vården och omsorgen står inför; hur sektorns kompetensförsörjning kan säkras och hur möjligheterna med ny teknik kan tas tillvara.

- Jag och Maria Nordin, forskare vid Institutionen för psykologi, blev kontaktade av SNS hösten 2019 och fick frågan om vi kunde skriva en forskningsrapport om äldreomsorgen, berättar Kristina Westerberg, professor emerita vid Institutionen för psykologi. Detta utifrån att vi har en lång erfarenhet av forskning om arbetsmiljö och organisation och att vi hade ett pågående projekt där vi jämförde svensk och spansk äldreomsorg.

Forskningsrapporten ”Äldreomsorgens ständiga förändringar – om organisation, arbetsmiljö och ledarskap” är en del i SNS treåriga forskningsprojekt. Rapporten, författad av Kristina Westerberg och Maria Nordin, bygger på deras egen forskning i äldreomsorgen samt andra större projekt och utvärderingar som gjorts under årens lopp. SNS projektets övergripande syfte är att ta fram forskningsbaserade underlag om hur kompetensförsörjningen kan säkras och hur ny teknik kan tillvaratas för att möta kommande behov och förutsättningar. 

Rapportens innehåll

- Ett övergripande tema för vår rapport är hur olika slags förändringar har påverkat arbetsmiljön men i förlängningen då också omsorgskvaliteten och personalens hälsa. Vi utgår från 1990-talets samhällsförändringar som haft stor betydelse för äldreomsorgens utveckling. Det vill säga, den ekonomiska krisen i början på 90-talet, Ädelreformen som medförde, bland annat, att sjukhemmen fördes över till kommunerna samt introduktionen av idéerna i New Public Management. Vi gör den historiska tillbakablicken för att sätta in dagens äldreomsorg i ett sammanhang och vi gör också jämförelser med andra länders äldreomsorg för att få en tydligare bild av den svenska. Så det är ett brett grepp vi tar både i tid och rum, berättar Kristina.

Kristina Westerberg berättare vidare om resultaten. 

- När det gäller organisationsförändringar finner man i forskningen ofta negativa effekter både på kort och på lång sikt för personalen men även för brukarna. Ett exempel från vår forskning är att vi sett starka samband mellan påverkan av organisationsförändringar och tankar på att söka ett annat jobb och det främjar ju inte kontinuiteten. Vi har också kunnat visa att organisationsförändringar har ett negativt samband över tid med omsorgskvaliteten.

Men det är också mycket som har utvecklats till det bättre inom äldreomsorgen över åren. Inte minst boendestandarden och hänsyn till de äldres perspektiv, integritet och självbestämmande, och en ökad medvetenhet om vikten av utbildning.

- Det finns ju, som vi skriver, stora variationer över landet och det är inte så att vi tar fram en eländesbeskrivning men det finns ett antal problemområden som återkommande sticker ut och som behöver lyftas fram, fortsätter hon. 

- Slutsatserna är, bland annat, att den högsta ledningen måste ha en klar och tydlig bild av vilka brister som finns i organisationen och för det måste kopplingen mellan strategiska och operativa nivåer fungera väl, det måste vara öppet för dialog och diskussion, vilket vi kan konstatera inte alltid är fallet. Vidare behöver också de nära ledarnas arbetssituation ses över och det borde vara förbjudet att ha ansvar för så stora personalgrupper som många har idag. Det finns på många håll en obalans mellan arbetskrav och organisatoriska och individuella resurser som inte hanterats i svensk äldreomsorg. Det måste åtgärdas inte minst för att få ner höga sjukskrivningstal och behålla personalen. Något som vi också lyfter fram är hur medarbetarnas arbetsmiljö och kvaliteten i omsorgen hänger samman men att arbetsmiljöfrågorna har tonats ner över tid. Organisationsförändringar måste ibland göras men det kommer med en kostnad både för personal och brukare. Större organisationsförändringar bidrar i sig till ökad instabilitet och osäkerhet i organisationerna och har man då redan en instabil arbetsmiljö att utgå ifrån, med hög sjukfrånvaro, personalomsättning, många vikarier och timanställda, är det svårt att behålla kompetensen och man tappar den kontinuitet som både personal och de äldre önskar ska finnas.

Medial uppmärksamhet

Rapporten har uppmärksammats i medier, både i fackpress och på nyhetstidningarnas ledarsidor. Forskarna har också deltagit i så kallade runda-bord-samtal där olika frågor som berör äldreomsorgen diskuterats. Det senaste samtalet var i samband med att socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell presenterade ett förslag till en äldreomsorgslag. Här lyfte forskarna fram vikten av att beakta arbetsmiljöns beredskap när man vill förbättra kompetens och kontinuitet.

- Vi hoppas att beslutsfattare och ledningar, som tagit del av vår rapport, frågar sig vid organisationsförändringar: Vilka problem kommer den här förändringen att lösa och vilka problem kommer den att medföra? Vi hoppas också att vår rapport bidrar till insikten om att en stabil och hållbar arbetsmiljö är en grundförutsättning för utvecklingsinsatser som leder till en bra äldreomsorg, sammanfattar Kristina.

Genomgående har Kristina Westerberg och Maria Nordin haft ett professionellt stöd från SNS vilket gjort att den forskning de lyft fram har nått ut på ett sätt som är svårt för enskilda forskare att själva åstadkomma. Detta är något som universiteten skulle kunna utveckla ännu mer än det som finns till buds idag. I dagens system ger publicering i vetenskapliga tidskrifter poäng medan deltagande i det offentliga samtalet och spridning av sammanfattande rapporter på svenska inte har samma status.

Läs forskningsrapporten

"Äldreomsorgens ständiga förändringar – om organisation, arbetsmiljö och ledarskap" av Kristina Westerberg och Maria Nordin:
https://www.sns.se/artiklar/aldreomsorgens-standiga-forandringar-om-organisation-arbetsmiljo-och-ledarskap/