Så bygger du forskningssamarbeten utanför akademin

När Linda Richter Sundberg arbetade som psykolog i Region Västerbotten började hon fundera över geografiska skillnader i vården. Varför erbjöds barn och familjer med psykisk ohälsa i Västerbottens inland mindre stöd och sämre tillgång till evidensbaserade behandlingsmetoder? Frågan blev en drivkraft för hennes forskning.

I dag är hon docent i folkhälsovetenskap och universitetslektor i klinisk psykologi med en kombinerad tjänst vid Umeå universitet och Region Västerbotten. Hon forskar tillsammans med bland annat vården, socialtjänsten och olika myndigheter. Samarbetena har skärpt hennes forskningsfrågor, underlättat datainsamlingen och bidragit till att resultaten kommer till användning.

– Samverkan har varit avgörande för min forskarkarriär. Den gör också arbetet roligare och mer meningsfullt, säger Linda.

Vid en IDE-träff på universitetet i oktober delade hon och Patrik Rydén, professor i matematisk statistik och föreståndare för Företagsforskarskolan, sina erfarenheter med andra forskare och doktorander.

Hitta rätt kontakter

Så hur kommer du igång? Patriks första råd är att klargöra varför du söker en extern partner.

– Vill du exempelvis få tillgång till data från en verksamhet eller söker du kunskap om hur ett problem ser ut i praktiken? När du vet vad du behöver blir det lättare att ringa in rätt kontakter.

Fundera också på vad du själv har att erbjuda. Det kan vara en metod, specialistkunskap eller erfarenhet av liknande utmaningar. För partnern behöver det vara tydligt hur din kompetens kan vara relevant för den egna verksamheten.

Att bygga forskningssamarbeten liknar att lära känna en ny vän, menar Patrik Rydén. Var nyfikna på varandra, lyssna och dela med er av era kunskaper. Förtroende växer när ni gör saker tillsammans och håller vad ni lovar.

BildLena Holmberg

Med både dina behov och ditt bidrag i åtanke kan du börja söka efter möjliga samarbetspartner. Vilka berörs av din forskning eller skulle kunna använda resultaten? Kontakterna kan redan finnas i ditt nätverk. För Linda har tidigare arbetsplatser och föreläsningar för yrkesverksamma varit vägar till nya samarbeten.

– Gör det också lätt för andra att hitta dig. En uppdaterad forskarpresentation på umu.se eller LinkedIn hjälper folk att förstå vad du arbetar med, säger Linda.

Börja med något konkret

Inför det första mötet är det klokt att läsa på om verksamheten och förbereda vad du vill berätta. Under samtalet är det minst lika viktigt att lyssna. Vilka utmaningar möter din tilltänkta partner? Finns det en gemensam fråga att undersöka?

Ni behöver inte lämna mötet med en färdig projektplan. Nästa steg kan vara ett examensarbete, en presentation hos partnern eller en inbjudan till någon i organisationen att möta dina studenter.

– När ni gör något tillsammans får ni möjlighet att lära känna varandra och se hur samarbetet fungerar. Att följa upp och genomföra det ni har kommit överens om bygger förtroende, säger Patrik.

Ta vara på de möjligheter som finns

Linda uppmuntrar forskare att använda universitetets utvecklingsmedel och mötesplatser för externa kontakter, som AIMday och partnerskapsdagar. Hon har själv erfarenhet av hur ett mindre stöd kan föra ett samarbete framåt.

Tillsammans med kollegan Anna Bäckström ville hon undersöka hur stödet till föräldrar med autism fungerar och kan stärkas. De tog kontakt med Habiliteringscentrum och Mödra- och barnhälsovården i Region Västerbotten och fick tillsammans med dem 85 000 kronor i såddmedel från Umeå universitet.

Pengarna gjorde det möjligt att genomföra ett tiotal intervjuer med nyckelaktörer och ordna en konferens dit även företrädare för Autism Sverige bjöds in.

– Från början utgick vi främst från luckor i forskningslitteraturen. Samarbetet gav oss fler perspektiv och hjälpte oss att vässa forskningsfrågan. Arbetet ledde senare till en ansökan om externa projektmedel, berättar Linda.

Planera för samverkan från start

Att hitta en gemensam riktning kan ta tid. Det är inte alltid enkelt att formulera sina egna behov eller förstå vad som skulle vara värdefullt för partnern. Olika mål, arbetssätt och drivkrafter behöver därför komma fram tidigt i samtalet.

När ni planerar ett gemensamt projekt bör samverkan finnas med i både arbetsplanen och budgeten. Prata om förväntningar, ansvar och vad respektive part behöver bidra med.

– Samverkan är inget man gör med vänsterhanden. Avsätt tid och resurser redan från början – och var noga med att respektera även den tid som din samarbetspartner lägger ner, förklarar Linda.

Vilka berörs av din forskning och vilka skulle kunna använda resultaten? Börja där när du letar efter samarbetspartner, tipsar Linda Richter Sundberg. Kom också ihåg att vårda dina kontakter – ett kort mejl efter ett längre uppehåll kan räcka för att få igång samtalet igen.

BildLena Holmberg

Håll relationerna levande

Förtroende byggs mellan människor, inte mellan organisationer, betonar Patrik. Samtidigt kan samarbetet bli sårbart om allt hänger på en enda person.

– Lär gärna känna flera personer hos din samarbetspartner. Då blir det lättare att fortsätta arbeta tillsammans även om någon slutar eller byter roll.

När ett projekt tar slut är det värt att fortsätta vårda kontakterna. Linda tipsar om att dela forskningsresultat som kan vara relevanta för partnerns verksamhet eller bjuda in någon att medverka i undervisningen. Kontakten behöver inte vara tät hela tiden. Har det gått länge sedan sist kan ett enkelt mejl räcka för att återuppta samtalet: fråga hur det går och berätta vad du själv har på gång.