Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Samojediska världsåskådningar genom sovjetiska ögon

NYHET Gudar, gudinnor, andar, djävlar, demoner, rådare – vilka ord ska forskare använda när de beskriver världsåskådningar burna av andra språk än sitt eget? Vad är det som styr valet av termer, och får det några konsekvenser?

En aktuell avhandling från Umeå universitet ställer frågorna med utgångspunkt från hur sovjetiska etnografer hanterade problemet i sina beskrivningar av världsåskådningar hos samojediska jägar- och renskötarfolk på de ryska och sibiriska tundrorna. Förutom den principiella diskussionen är den religionshistoriska avhandlingen också en källkritisk studie av tidigare forskning om samojedisk världsåskådning.

Det mesta av den forskning som publicerats om samojedisk världsåskådning är nedtecknad av sovjetiska etnografer och vilar på marxist-leninistiska teorier, med andra ord ateistiska och religionsfientliga.

– Den sovjetiska etnografiska forskningen skulle understödja kommunistpartiets omvandlingar, inte minst av tankesystemen bland de etniska minoriteterna i landet, förklarar religionsvetaren Olle Sundström. Därför är det intressant hur dom här forskarna försökte lösa problemet med terminologi för ”övernaturliga väsen”.

Att använda kristna termer kan innebära en underförstådd jämförelse med den kristna världsåskådningen. I Olle Sundströms avhandling framgår att de sovjetiska forskarna strävade efter att undvika kristna ord som t ex gud, ande eller djävul. De såg de samojediska kulturerna som "primitiva", nära det ursprungliga mänskliga samhälle som enligt marxismen var "primitivt kommunistiskt" och saknade religion. 

– Samojedernas världsåskådningar var inte egentliga religioner utan bara förstadier i de sovjetiska forskarnas ögon. Det ursprungliga samhället skulle i sovjetiskt tänkande ha varit matriarkalt och det gjorde att etnograferna sökte – och fann – långt fler framträdande feminina väsen i de samojediska världsåskådningarna än vad tidigare forskare hade gjort, berättar Sundström.

Med sina för tiden nya perspektiv öppnade de sovjetiska etnograferna dörrar till nya insikter om samojediska världsåskådningar. Men avhandlingen visar också att de sovjetiska forskarnas beskrivningar i många stycken är en säkrare källa till kunskap om marxist-leninistiskt tänkande än till samojediskt. En annan av slutsatserna är att det inte går att upprätta någon neutral eller ideal vetenskaplig terminologi för beskrivningar av övernaturliga väsen.

– Varje forskare måste vara fri att välja de termer han eller hon vill för att forskningen ska kunna komma till nya resultat och insikter, säger Olle Sundström. Men för att läsaren ska kunna bedöma en beskrivning av en främmande religion, måste valet av bärande termer vara genomskinligt, det vill säga noggrant motiverat och redogjort för.

Fredagen den 16 januari försvarar Olle Sundström, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet, sin avhandling i religionshistoria med titeln ”Vildrenen är själv detsamma som en gud”: ”gudar” och ”andar” i sovjetiska etnografers beskrivningar av samojediska världsåskådningar. Disputationen äger rum kl. 10.15 i sal S205h, Samhällsvetarhuset.
Fakultetsopponent är professor Anna-Leena Siikala, Department of Folklore Studies, Helsingfors universitet, Finland.

Avhandlingen är e-publicerad.

För mer information, kontakta gärna Olle Sundström via
e-post eller tel 090-786 67 99.