Sjukfrånvaron ökar med luftföroreningar visar unik studie

Johan Sommar, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, avdelningen för hållbar hälsa BildHans Karlsson

– Resultaten visar att luftföroreningar orsakar en fullt mätbar kostnad för samhället och arbetsmarknaden. Studien fyller en viktig kunskapslucka eftersom detta samband i brist på bra data inte i så stor utsträckning har blivit studerat tidigare, säger Johan Sommar, forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet och en av studiens författare.

mätbar kostnad för samhället

Individer är i varierande grad utsatta för skadliga luftföroreningar hemma, på arbetet och i trafiken. Många specifika effekter av sådan exponering är vetenskapligt väl belagda, till exempel högre dödlighet i hjärtkärl- och lungsjukdom, medan andra samband nästan inte alls är studerade. En ny studie vid Umeå universitet undersöker sambandet mellan halten av partiklar och registrerad korttidssjukfrånvaro bland yrkesverksamma vuxna i Stockholm stad. Någon sådan studie är inte tidigare publicerad, varken i Sverige eller internationellt.

Studien visar att för varje ökning av partiklar i luften med tio mikrogram per kubikmeter ökar risken för sjukskrivning med 8,5 procent två till fyra dagar efter exponeringen. Det gäller så kallade PM 2,5-partiklar, det vill säga partiklar med en diameter om mindre än 2,5 mikrometer som bland annat kan komma från biltrafiken. Det innebär att man kan beräkna att cirka fyra procent av alla korttidssjukskrivningar i Stockholm har samband med luftföroreningar.

Luftföroreningar kan förväntas påverka sjukfrånvaro på flera sätt.  Det är exempelvis känt från andra studier att partiklar i luften kan trycka ned immunsystemet och därför kan öka risken för och svårighetsgraden vid virusorsakade luftvägssjukdomar som influensa. Även akutbesök för astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom ökar när partikelhalterna går upp.

Studien har gjorts genom att forskarna har nyttjat registerdata på korttidssjukskrivning från Statistiska centralbyrån, SCB, samt miljöförvaltningens dagliga mätningar av partiklar i Stockholmsluften under nära 10 år innefattande totalt 1,5 miljoner sjukskrivningar. Bristen på aktuell forskning på detta område har gjort att hälsokonsekvensberäkningar i samhällsplaneringen idag baseras på mycket gamla intervjudata från USA.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Environmental Research.