NYHET I projektet ”Ta ner himlen till jorden” har Elsa Reimerson vid Statsvetenskapliga institutionen tillsammans med andra forskare från Umeå universitet och SLU jobbat med att göra klimatfrågan konkret och angripbar på en lokal nivå. Projektet har förutom vetenskapliga artiklar och ett seminarium tagit fram ett studiecirkelmaterial, i samarbete med Studiefrämjandet, som forskarna hoppas ska ge människor bra utgångspunkter och konkreta verktyg i arbetet med klimatfrågor.
I projektet ”Ta ner himlen till jorden” har forskare från Umeå universitet och SLU jobbat med att göra klimatfrågan konkret och angripbar på en lokal nivå. Projektet tog avstamp i att ”klimat” är något både fysiskt, samhälleligt och kulturellt, och att försök att hantera klimatutmaningar därför måste inkludera kulturella och politiska svar.
Illustration av Frida Hammar
BildIllustrationOfta kopplas klimatförändringarna samman med gräns- och generationsöverskridande fenomen som verkar ”där uppe i himlen”. Det är något abstrakt och statistiskt utläsbart som bäst förstås av experter och som hanteras av politiker på globala toppmöten. Som en följd av denna dominerande klimatberättelse kan enskilda människor och platser upplevas som betydelselösa, och det kan kännas omöjligt att påverka klimatförändringarna. Samtidigt läggs en stor börda på individen att agera klimatsmart. Här uppkommer ett glapp mellan klimatet ”där uppe” och människor ”här nere”.
Den avgörande frågan för projektet har därför varit hur man kan ”ta ner himlen till jorden” så att klimatfrågan blir viktig för människor emellan i deras vardag och hur man därmed kan göra det möjligt för dem själva att möta klimatutmaningarna på ett konstruktivt och inkluderande sätt i lokala sammanhang.
I en serie workshopar med en bred uppsättning deltagare från Vindeln och Umeå respektive Lessebo och Växjö har forskarna arbetat med att knyta klimatfrågorna till samhällen, människor och skog på lokal nivå. Genom deltagarnas utbyte av synsätt och erfarenheter samt förankring i sina lokalsamhällen kunde den övergripande diskussionen om ”klimatet” som en global helhet brytas ner till många olika klimatfrågor, varierande förhållningssätt och möjliga lokala samarbeten.
En slutsats som kunnat dras i projektet är att samhällsomställning får betydelse och mening först när den sätts i ett sammanhang, och att olika människor lägger in olika betydelse i begreppet omställning. Människors syn på vad som är effektivt och rättvist spelar stor roll, liksom vad man anser om vem som kan och bör vara delaktig i omställningen. Kunskap är viktigt, men det behövs också en diskussion kring vilken slags kunskap man menar, hur den ska användas och vad som kan uppnås med den. Frågor om skog och klimat handlar inte bara om naturvetenskapliga fakta utan också om åsikter, värderingar, erfarenheter och känslor – och om avvägningar och prioriteringar mellan olika värden och intressen.
Det kan behövas ganska stora ansträngningar för att tänka utanför boxen.
Resultaten från projektet visar också på vikten av att fundera över vilka problem ens förslag till lösningar faktiskt adresserar, och vilka antaganden som ligger till grund för dem. Genom att göra det kan man få syn på det som tas för givet och ifrågasätta det, för att på så sätt öppna upp för att se andra alternativ.
Elsa Reimerson, universitetslektor vid Statsvetenskapliga institutionen
BildMattias Pettersson– Det kan behövas ganska stora ansträngningar för att tänka utanför boxen. Vi är ofta ganska fast i hur saker är, och kan ha svårt att föreställa oss något radikalt annorlunda. Det är lättare att justera än att tänka och göra helt nytt och det är ju inget konstigt med det, men för att möta klimatutmaningarna behöver vi nog också ta i lite för att rucka på invanda mönster, säger Elsa Reimerson, forskare vid Statsvetenskapliga institutionen.
Forskarna hoppas nu att människor ska kunna ta till sig och använda sig av inte bara resultaten, utan också de utgångspunkter och verktyg som använts i projektet. Förutom vetenskapliga artiklar och seminarium är ett av resultaten från projektet ett studiecirkelmaterial, som tagits fram i samarbete med Studiefrämjandet. Studiecirkeln vänder sig till människor som känner att klimatfrågan är viktig, men som kanske tycker att den är för stor och svår att ta in, och syftar till att ge stöd till grupper som vill bidra till förändringar med utgångspunkt från den plats där de lever.
Projektet ”Ta ner himlen till jorden” pågick 2018-2021 och finansierades av Formas – ett forskningsråd för hållbar utveckling
Länkar:
Projektets hemsida