Forskningsprojekt Vad är egentligen klimatet? Ofta kopplas detta begrepp samman med ett gräns- och generationsöverskridande fenomen som verkar ”där uppe i himlen”. Det är något abstrakt som bäst förstås av experter och hanteras av politiker på globala toppmöten. I detta projekt bidrar vi till att ”ta ner himlen till jorden” och gör klimatfrågan relevant för människor i deras vardag och klimatutmaningar möjliga att hantera på ett konstruktivt och inkluderande sätt i lokala sammanhang.
En utgångspunkt för detta tvärvetenskapliga samverkansprojekt är att klimatfrågorna innehåller mångfacetterade kulturella idéer, som inte kan förstås oberoende från det kulturella sammanhang vari idéerna har formats. Klimatläror har funnits i flera tusen år innan vetenskapen började utveckla dagens förståelse av klimatet. Inte minst tillgång eller brist på skog sågs som något som formade klimatet, samhällen och individer. Till skillnad från det ständigt växlande vädret, sågs klimatet som något stabilt som gjorde det möjligt att planera för framtiden (jfr Bondepraktikan). Det är denna kulturella ordning som nu klimatförändringarna hotar, något som underminerar den värld vi känner. Med andra ord, eftersom klimatet också består av kulturella dimensioner måste försök att hantera klimatförändringarna också inkludera kulturella svar. Först då blir klimatfrågorna gripbara och kan leda till meningsfulla åtgärder.
Detta projekt finansieras av Formas
Annika Nordin,SLU
Isabella Hallberg Sramek, SLU
Eva-Maria Nordström, SLU
Annika Mossing, SLU
FotoFrida Hammar
I detta projekt har vi valt att utgå från skogen som en så kallad samlande sak och praktik, något som kan skapa mening och sammanhang för klimatutmaningen. Skogen länkar samman klimatet som ett abstrakt fenomen med lokalsamhällen, och den övergripande klimatfrågan med lokala ambitioner.
Via skogen kan man visa på effekter av klimatförändringar, visa på olika konsekvenser av åtgärder för anpassning till förändringarna eller för att lindra dem, samt länka samman personer med olika erfarenheter, åsikter och kunskaper. Därigenom blir klimatutmaningen sammankopplad med faktiska landskap och med lokala sammanhang och praktiker, vilket i sin tur kan bidra till att åstadkomma konkreta utvecklingsvägar och åtgärder.
Med detta som utgångspunkt är syftet med det här projektet att undersöka hur man kan:
För att uppnå̊ projektets syften genomförs en iterativ samverkansprocess, bestående av workshops, exkursioner och dialoger med olika samhällsaktörer. Processen inkluderar sakägare som företräder såväl stad som landsbygd i de norra respektive södra delarna av Sverige.
Med hjälp av visualiserade scenarier (med både historiska och framtida utblickar) och utifrån sakägarnas skilda perspektiv, utvecklas gemensamma strategier och konsekvenserna av möjliga klimatåtgärder som svarar mot dessa granskas.
Slutligen kommer forskargruppen att bearbeta hur denna nya kunskap och metoder för att visualisera möjliga framtider kan överföras till andra liknande situationer.
Projektet bidrar således till att stärka människors möjligheter att staka ut alternativa utvecklingsvägar för anpassning till och mildring av klimatförändringar via lokala aktiviteter.
