Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 28 jan, 2014

Släktträd avslöjar ursprunget till Skelleftesjukan

NYHET Skillnader i ålder vid insjuknande i Skelleftesjukan kan kopplas till enskilda anfäder tillbaka till 1600-talet. Dessutom är sjukdomen kopplad till förändringar av gener i levern som påverkar form och stabilitet av proteinet transtyretin. Det visar en avhandling från Umeå universitet.

Familjär amyloidos med polyneuropati (FAP) eller som den också kallas, Skelleftesjukan, är en relativt vanlig sjukdom i norra Sverige. Den orsakas av en förändring (mutation) av arvsanlaget för proteinet transtyretin. Men trots att en enda mutation orsakar sjukdomen så är sjukdomsbilden mellan patienterna väldigt varierande. Vissa som bär på mutationen utvecklar sjukdomen så tidigt som i 25-års ålder, medan andra aldrig blir sjuka.

Nina Norgren vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin har i en undersökning av hela transtyretingenen hos både svenska, franska och japanska patienter kunnat visa att alla svenska patienter som bär på mutationen har en likadan genvariant, medan japanska och franska patienter har en annan variant.

– Detta visar än tydligare på att alla svenska patienter är släkt med varandra och att det finns en gemensam anfader till mutationen, säger Nina Norgren.

I sitt avhandlingsarbete har hon har lyckats knyta ihop en betydande andel av alla patienter till sex stora släktträd och även kunnat påvisa skillnader i sjukdomsbild mellan de olika släkterna. En majoritet av patienterna från Lycksele härstammar från en gemensam anfader på 1700-talet, vilket kan förklara varför dessa patienter generellt har en senare sjukdomsdebut än övriga patienter. Det kan även konstateras att urfadern till den svenska mutationen levde tidigare än 1600-talet.

I en annan del av arbetet har Nina Norgren undersökt genprofilen i levern hos patienter med Skelleftesjukan. Levertransplantation har varit den vanligaste behandlingen av Skelleftesjukan, och eftersom patientens lever fungerar normalt, frånsett bildandet av det muterade proteinet, har man därför använt levrar från patienter med Skelleftesjukan till företrädelsevis äldre patienter med leversjukdomar. Eftersom sjukdomen normalt inte utvecklas före 20 års ålder har man trott att det skulle ta lika lång tid för mottagaren av den sjuka levern att utveckla sjukdomen. Detta har dock på senare år inte visat sig stämma.

– Vi kan i våra analyser visa att levern hos patienter med Skelleftesjukan har en förändrad genprofil, där kontrollfunktionen av bildade protein inte verkar fungera. Detta skulle kunna förklara varför patienter som får en lever från en patient med Skelleftesjukan intransplanterad utvecklar sjukdomen mycket tidigare än beräknat, då levern redan har en försämrad funktion, säger Nina Norgren.

Nina Norgren kommer från Hörnsjö, Västerbotten. Hon är biomedicinare och doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Hon kan nås på:Telefon: 090-785 16 21, 073-091 82 31
E-post: nina.norgren@medicin.umu.se

Fredagen den 31 januari försvarar Nina Norgren, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln:Ärftlig transtyretin amyloidos (Skelleftesjukan) - från arvsanlag till släktträd. (Engelsk titel: Hereditary transthyretin amyloidosis (ATTR v30M) - from Genes to Genealogy.
Opponent: Alda Sousa, associate professor, Instituto de Biologica Moleculare e Celular, Porto University, Portugal. Huvudhandledare: Ole Suhr

Disputationen äger rum kl. 09.00 vid Norrlands universitetssjukhus, Hörsal D Unod T 9.

Avhandlingen är publicerad digitalt.

Redaktör: Mattias Grundström Mitz