Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 29 maj, 2018

Sociala nätverk bidrog till lågt barnafödande

NYHET Mellan 1870 och 1930 sjönk barnafödandet i Sverige från ca 4.5 till 1.8 per kvinna. Detta var en konsekvens av att gifta par använde sig av barnbegränsning i en högre utsträckning än någonsin förut. I en ny avhandling vid Umeå universitet visar Johan Junkka att denna ökade användning av barnbegränsning spreds i sociala nätverk, mellan grannar eller mellan medlemmar i folkrörelsen.

Johan Junkka Foto: Per Melander, Umu

Johan Junkka beskriver hur gifta medlemmar i nykterhetsförbunden, arbetarrörelsen och frikyrkorna hade en större benägenhet att förändra sina beteenden och använda barnbegränsande metoder.

– Även de par som bodde i områden med en stark arbetarrörelse eller frikyrka hade lägre fertilitet än andra. Avhandlingen visar även att spridningen av barnbegränsande praktiker inte bara omfattade folkrörelsen, utan att de även spreds i rumsliga nätverk – mellan grannar, säger Johan Junkka.

Dessa sociala nätverkseffekter var starkast under den stora nedgången i barnafödande. Avhandlingens resultat tyder på att under perioder av stor ekonomisk och social osäkerhet kom människor att förlita sig allt mer på sina sociala nätverk för att guida sina beslut. Ska man skaffa ännu ett barn eller ska man använda dig av barnbegränsning?

– De blir också viktigt hur denna ökade användning av barnbegränsning förstås och rättfärdigas. Inom folkrörelserna blev en liten familj associerat med en respektabel familj och barnbegränsning blev ett medel för att leva upp till detta ideal. Resultaten antyder att idéer, så som kopplingen mellan respektabilitet och barnbegränsning, spreds mellan medlemmar i föreningarna men även till de som bodde nära dessa organisationer.

– På så sätt var nedgången i födelsetal en konsekvens av både förändrade ekonomiska förutsättningar och förändrade idéer om banbegränsning, idéer som i sin tur spreds i social nätverk.

En viktig slutsats i denna avhandling är att fertilitetsmönster inte kan förstås endast av individuella attribut såsom ålder, klass och utbildning. Fertilitet är inte bara en fråga om biologisk reproduktion utan också en handling av kulturell reproduktion, en handling som är inbäddad i nätverk av sociala relationer.

För att förstå demografiska processer, såsom den svenska fertilitetstransitionen måste man ta hänsyn till människors sociala relationer, vilka nätverk de ingick i och vilka föreställningar om familj och barnbegränsning som var rådande inom dem.

Avhandlingen Shared practices. Social networks and fertility decline during the Swedish demographic transition, 1850-1950 finns publicerad digitalt

Kontakt:

Johan Junkka, johan.junkka@umu.se, tel. 070-219 47 49

Pressbild

Om disputationen:

Fredag 1 juni försvarar Johan Junkka, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: Shared practices. Social networks and fertility decline during the Swedish demographic transition, 1850-1950

Disputationen äger rum kl. 10.00, Umeå universitet, Humanisthuset, Hörsal F. Opponent är Angélique Janssens, Professor at the History Department of the Radboud University, Nijmegen, The Netherlands.

Redaktör: Per Melander