Stödinsatser avgör hur förskolans läroplan fungerar i praktiken

BildMostphotos

När innehåll och ramar är bestämda blir det svårt för rektorerna att utgå från sina egna verksamheters behov. Men om arbetet är mer samarbetsinriktat ökar rektorernas möjlighet att påverka.

Johanna Sundström, doktorand vid Umeå universitet, har följt ett kommunalt projekt under ett och ett halvt år. Projektet syftade till att ge rektorer stöd för att genomföra läroplanen på ett likvärdigt sätt i hela kommunen. Studien visar att tjänstemännen hade goda förutsättningar att driva arbetet tack vare erfarenhet från tidigare läroplansarbete, legitimitet i organisationen och tillgång till Skolverkets modell.

– För att förändringar ska bli meningsfulla måste tidigare erfarenheter kopplas samman med nya förutsättningar och krav. Annars riskerar läroplanen att tolkas förenklat, utan djupare diskussion om vad förändringarna faktiskt innebär i vardagen, säger Johanna Sundström.

I Lpfö 18 betonas undervisning som en central del av förskolans uppdrag.

Johanna Sundström, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

BildHans Karlsson

Rektorer och tjänstemän i projektet beskrev undervisning som något som redan sker i förskolan. Genom att utgå från det bekanta, såsom lek och omsorg, kunde rektorerna relatera till en ny syn på undervisning. Enligt läroplanen handlar undervisning inte bara om aktiviteter i vardagen, utan om att medvetet skapa lärandesituationer som leder mot de mål som anges i läroplanen.

– För att undervisningen i förskolan ska bli meningsfull i praktiken krävs också förståelse för målstyrt arbete, där traditionella värden kopplas till läroplanens nya krav.

Från teori till praktik

Avhandlingen visar att rektorerna fick stöd av tjänstemännen genom gemensamma träffar och material som förklarade olika delar av läroplanen. Det kollektiva arbetssättet och viljan att samarbeta i kommunen bidrog till att rektorerna kunde ta en aktiv roll. Samtidigt skapade färdiga ramar viss spänning mellan styrning och professionellt omdöme.

– När innehåll och ramar är bestämda blir det svårt för rektorerna att utgå från sina egna verksamheters behov. Men om arbetet är mer samarbetsinriktat ökar rektorernas möjlighet att påverka, säger Johanna.

– Stödinsatser är avgörande för hur läroplanen blir verklighet – men de måste utformas så att rektorer får utrymme att anpassa arbetet till sina verksamheter, menar Johanna.

Länk till avhandlingen:
https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A2042737&dswid=8373