NYHET När ansökan till höstens utbildningar stängde förra veckan stod det klart att tre av Handelshögskolans program placerar sig bland Umeå universitets topp tio mest sökta program sett till antal förstahandssökande. På plats sju hamnar nya magisterprogrammet i offentlig upphandling som startar upp till hösten. Enligt Sofia Lundberg, professor i nationalekonomi och forskare inom ämnet, är intresset en naturlig följd av utbildningens tydliga samhällsrelevans och starka koppling till arbetsmarknaden.

Sofia Lundberg Professor vid Handelshögskolan vid Umeå universitet
BildMattias PetterssonJag tror att det beror på flera saker, att det finns ett, av bland annat Sveriges offentliga inköpare (SOI) och Konkurrensverket (KKV), sedan tidigare identifierat behov. Samtidigt är det många som arbetar med, eller berörs av, offentlig upphandling som efterfrågar högre utbildning med den här profilen. Jag tror också att det spelar roll att vi, sedan tre år tillbaka har fristående kurser inom offentlig upphandling. Att vi är en grupp forskare som i hög grad samverkar med organisationer och personer som arbetar med offentlig upphandling kan ha spelat roll. Liksom de riktade kommunikationsinsatser som gjorts i syfte att rekrytera studenter till programmet.
Offentlig upphandling är, som företeelse, inget nytt. Redan på 1700-talet organiserade svenska staten inköp av förnödenheter, exempelvis genom Karl XII:s upphandlingsdeputation 1716. Under 1800-talet upphandlades fosterbarnsvård i Sverige. Offentlig upphandling så som den regleras och praktiseras idag har sin början i och med EES avtalet och senare Sveriges medlemskap i EU.
Flera organisationer har, sedan en relativt lång tid tillbaka, signalerat behovet av högre utbildning med inriktning mot offentlig upphandling. Jag upplever dock att media i mera närtid blivit mer intresserade av upphandlingsområdet. Media har uppmärksammat korruption i olika former, upphandlingar som genomförts på mindre bra sätt, eller att inköp som borde upphandlats inte gjort det.
Flera organisationer har, sedan en relativt lång tid tillbaka, signalerat behovet av högre utbildning med inriktning mot offentlig upphandling. Jag upplever dock att media i mera närtid blivit mer intresserade av upphandlingsområdet.
Ett annat skäl är att politiken intresserar sig för den offentliga affären som styrmedel inom olika politikområden. Grundtanken är att den marknadsmakt som storleken på den offentliga upphandlingen ger (18 procent av BNP) kan användas för att skapa incitament för leverantörer att investera i mindre miljö- eller klimatbelastande teknologi, driva fram innovationer, skapa tillväxtmöjligheter för små- och medelstora företag, sysselsättning och andra arbetsmarknadsrelaterade hänsyn, ställa om till ett mer inkluderande och jämställt näringsliv.
Vi, Jag och Tom Madell, professor i Juridik, har som sagt, i olika sammanhang mötts av företrädare för praktik och politik som uttryckt ett behov av högre utbildning inom offentlig upphandling. Vi hade redan 2011 – 2012 de här tankarna och tog fram en utbildningsplan. Av olika anledningar blev den liggande. Både Tom och jag hade under en period andra uppdrag utanför och inom universitetet. Det föll sig så att vi kom tillbaka till våra lärartjänster samtidigt och ja, då plockade vi upp tråden igen.
Nationellt och internationellt är efterfrågan på upphandlare hög och fortsätter att växa. Anledningen till den ökande efterfrågan är att offentlig upphandling är ett växande område där upphandlarnas strategiska roll får ökad betydelse och kraven på att professionalisera rollen ökar.
Efterfrågan på upphandlare ökar och arbetsmarknaden för den som vill arbeta med detta och har rätt kompetens är god. Detta till trots har Sverige, fram till nu, saknat program i offentlig upphandling på universitetsnivå. Det som erbjuds är några (få) fristående kurser.
Efterfrågan på upphandlare ökar och arbetsmarknaden för den som vill arbeta med detta och har rätt kompetens är god. Detta till trots har Sverige, fram till nu, saknat program i offentlig upphandling på universitetsnivå.
Därutöver finns viss utbildning som inte vilar på vetenskaplig grund och inte leder fram till högskolepoäng eller examen från högre utbildning. Det unika med det här programmet är mixen av ämnen som ger en bredd och spets i kompetenser till nytta för den som arbetar med offentlig upphandling, oavsett om det är på leverantörs- eller upphandlarsidan.
Programmets innehåll och lärandemål vilar på vetenskaplig grund. Litteratur och tillkommande (fördjupande) material baseras på forskning och i litteraturlistan finns populärvetenskapliga rapporter som bygger på internationellt vetenskapligt granskad och publicerad forskning.
Att lärargruppen utgörs av internationellt välmeriterade och forskningsaktiva lärare som samarbetar med varandra samt med internationella och nationella forskare gör att kursernas innehåll bygger på och relateras till relevant forskning och praktik. Sammantaget gör detta att varje kurs förmedlar kunskap som enbart vilar på vetenskaplig grund.
Även om upphandlingsförfarandet omfattas av ett detaljerat regelverk lämnar det ett betydande strategiskt utrymme till upphandlarsidan som, beroende på vilka val som görs, kan påverka leverantörer och mottagare av offentlig service. Juridiska frågor behöver hanteras parallellt med ekonomiska och organisatoriska överväganden.
Det föreslagna magisterprogrammet är därför ämnesövergripande och spänner över juridiska, ekonomiska och digitala perspektiv på upphandlingsprocessen. Inom EU och på andra håll i världen ses offentlig upphandling också som ett viktigt politiskt styrmedel för att genom den starka marknadsmakt som den offentliga sektorn har och därför genom kravställande nå förbättringar inom klimat, miljö, innovationer, sysselsättning, små och medelstora företags förutsättningar att växa, arbetsmiljö och mångfald, inkludering och delaktighet. Förutom dessa så kallade särskilda hänsynsområden ligger digitalisering, organisering av upphandlingsprocessen för bättre kostnads- och kvalitetskontroll, beredskap, intresset för att delta i offentlig upphandling, underprissättning samt välfärdskriminalitet högt på agendan.
Programmets målgrupp är examinerade studenter från olika kandidatprogram (exempelvis medinriktning mot juridik, nationalekonomi, företagsekonomi eller statsvetenskap) eller program som leder till en yrkesexamen (exempelvis civilekonom och civilingenjör) från Umeå universitet eller övriga svenska lärosäten och yrkesverksamma inom upphandlingsområdet, anbudsgivarsidan eller andra för utbildningen relevanta områden exempelvis verksamma vid Regeringskansliet, Konkurrensverket, Upphandlingsmyndigheten eller analysavdelningar (och liknande) inom offentlig sektor och dess bolag. Programmet kan också attrahera studenter med omställningsstudiestöd.
Programmet har 40 platser. Just nu förbereder vi för starten av programmet och det innebär bland annat kursutveckling, att läroplattformen finns på plats och att säkerställa att kurser som ges av olika institutioner är konforma i sitt tillhandahållande. Studenten ska känna igen sig oavsett avsändare.