NYHET Mindre undervisningstid, och tillgång till ny teknik och närmare oändlig information, leder till att dagens studenter får ett allt större ansvar för att välja ut och bestämma utbildningarnas innehåll. Istället för att konsumera kunskap står de ofta för produktionen, något som enligt Peter Bergström vid Umeå universitet leder till en maktförskjutning från lärare till student.
– Synen på undervisning och lärande förändras i grunden och ställer utbildningsansvariga inför stora utmaningar: Vilka ska få välja utbildningsinnehåll? Hur ska undervisningen genomföras? Och hur ska studenters kunskaper bedömas?
Den snabba teknikutvecklingen skapar nya möjligheter för hur utbildning kan organiseras och genomföras, och allt oftare används exempelvis lärplattformar för att överbrygga avståndet mellan lärare och student. Samtidigt har lärartiden minskat och studenters självständiga arbete ökat. Det innebär att dagens studenter, utifrån vissa givna ramar, i allt högre grad måste ansvara för att välja ut, presentera och försvara sina kunskaper i relation till vad som förväntas. Peter Bergström vid Umeå universitet har i sin avhandling studerat vilka följder som förändringen får.
– När studenter får en ökad frihet att välja innehåll i utbildningen, kan många bli osäkra på vad de egentligen kan och inte kan.
Han har i sin avhandling följt och intervjuat lärare och studenter i två teknikrika och nätbaserade utbildningar till lärare och specialistsjuksköterska. Majoriteten av studenterna har arbetslivserfarenhet från sina respektive sektorer, och genom en processtödd metod kopplas deras förkunskaper ihop med kursens kunskapsmål. Studenternas informella kunskaper, reflektioner och analyser av det egna lärandet blir på så sätt till ett formaliserat innehåll i utbildningen.
– Exempelvis kan sjuksköterskor ha vitt skilda bakgrunder och arbetslivserfarenheter, och utbildningsinnehållet blir därför mångfacetterat, tvetydigt och starkt knutet till studenterna.
Eftersom det är möjligt att anpassa utbildningen efter den enskildes kunskaper och önskemål, får studenterna mer makt över innehållet, anser Peter Bergström. Lärarna måste i förväg designa för något okänt, eftersom de inte vet vad studenterna tar med sig in i utbildningen. Det arbetssätt som skapas i sådana utbildningsmiljöer, tillsammans med den teknik som används, bidrar till maktförskjutningen, menar Peter Bergström. Och eftersom tillgången på information är tillgänglig för alla på internet, tror han att lärar- och studentrollen kommer att förändras ytterligare inom en snar framtid.
– Webben utvecklas i en riktning där det är möjligt att skapa egna lärmiljöer för studenterna, och därför kan vi nog också förvänta oss mer av den varan inom undervisning och utbildning.
Fredagen den 11 maj försvarar Peter Bergström, institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Designing for the Unknown. Didactical design for Process-based Assessment in Technology-rich Learning Environments. Svensk titel: Designa för det okända. Didaktisk design för processtödd bedömning i teknikrika lärmiljöer. Disputationen äger rum kl. 13.00 i Hörsal E, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor emeritus Anthony Rosie, Sheffield Hallam University.
Peter Bergström, institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet Telefon: 090-786 5381
E-post: peter.bergstrom@edusci.umu.se
Läs hela eller delar av avhandlingenPressbild
Redaktör: Camilla Bergvall