Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 01 jun, 2022

Svenska 1800-talstidskrifter digitaliseras i nationellt samarbete

NYHET Samarbetet för digitalisering av det svenska trycket (DST) har under våren 2022 digitaliserat ett 25-tal svenska 1800-talstidskrifter. Titlarna spänner brett över flera ämnen, allt ifrån litteratur, mode och politik till typografi och spiritism och kommer att vara till nytta för forskare och allmänhet.

Text: Susanne Sjöberg

Som en del i samarbetet med att digitalisera hela det svenska trycket har KB och universitetsbiblioteken i Lund, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå inlett en samordnad satsning för att digitalisera tidskrifter från mitten av 1800-talet.

– Det finns mycket spännande material i våra svenska tidskrifter från 1800-talet. Just 1800-talet var en dynamisk period som såg en begynnande industrialisering, viktiga vetenskapliga framsteg och nya ideologiska strömningar. Vi vet också att det finns ett brett intresse för materialet. Vi har ofta forskare som lånar upp tidskrifterna för läsning men vi hoppas givetvis nu att materialet kommer bli mycket mer använt och tillgängligt. Personligen hoppas jag att vi tack vare detta och nya forskningsmetoder kommer kunna svara på helt nya forskningsfrågor som leder till att vi kan se helt nya historiska mönster, säger Ulf Sandqvist, chef för Arkiv och specialsamlingar på Umeå universitetsbibliotek.

En annan fördel är att texten från tidsperioden kan göras maskinläsbar och blir därmed möjlig att analysera med digitala forskningsmetoder. Något som också underlättar är att materialet är fritt från upphovsrätt och möjligt att använda helt fritt. Språket är heller inte lika ålderdomligt som tidigare århundraden och texten är lätt att läsa. Innehållet och texterna i tidskrifterna kan på många sätt bli ett komplement till den skönlitteratur som digitaliserats inom ramen för Litteraturbanken.

– Här på Universitetsbiblioteket i Umeå har vi i första hand valt tidskrifter med en koppling till Norrland, till exempel Landtbrukstidskrift för öfre Norrland och Årsskrift från Föreningen för skogsvård i Norrland. Om vi ser på urvalet som vi gjort nationellt så är det väldigt brett och spänner över områden som nöje, idrott, politik, vetenskap och jordbruk. För forskare och allmänheten tror jag därför det kommer finnas anledning att botanisera i materialet och de flesta kommer finna spännande och relevant material, säger Ulf Sandqvist.

En annan viktig aspekt av digitaliseringen är att det blir en del av bevarandet av tidskrifterna och därmed också vårt kulturarv.

– Under mitten av 1800-talet användes trämassepapper som var surt och därför nu håller på att brytas ner. Papperet är ofta skört och vissa populära tidskrifter riskerar att förstöras vid fysisk hantering. Genom ett digitalt tillgängliggörande kan vi undvika detta, säger Karin Byström på Uppsala universitetsbibliotek och projektledare för DST.

De digitaliserade tidskrifterna blir sökbara på titelnivå i Libris och därifrån länkas man till respektive biblioteks publiceringsplattform. Förhoppningen är att alla digitala objekt ska samlas i en nationell dataplattform där det kommer att vara möjligt att söka i hela fulltexten och ladda ned material som text eller data.

Några exempel på tidskrifter som har digitaliserats inom ramen för DST-projektet:

  • Efteråt: tidskrift för spiritism och dermed beslägtade ämnen
  • Magazin för nöje och bildning
  • Stockholms modejournal
  • Svea tidskrift för vetenskap och konst
  • Tidning för lärarinnor

Se alla titlar på DST:s öppna informationssidor

Digitala samlingar Umeå universitetsbibliotek

Läs mer om DST-samarbetet

För mer information om DST-samarbetet och uppgift om vilka tidskrifter som ingår i den aktuella digitaliseringen:
Karin Byström, Uppsala universitetsbibliotek, projektledare.
karin.bystrom@ub.uu.se