NYHET Över åtta av tio svenskar tror att AI kommer att leda till mycket stora medicinska genombrott, de flesta av dem inom det kommande decenniet. Samtidigt är det betydligt färre som tror att tekniken leder till massarbetslöshet, kraftigt försämrad demokrati eller superintelligenta AI-system bortom mänsklig kontroll. Det visar en ny studie från Umeå universitet.
AI väntas få störst genomslag inom vården. I en ny studie från Umeå universitet tror en stor majoritet av svenskarna på medicinska genombrott inom tio år.
Bild Johnér.Om samhällsomvälvande AI faktiskt utvecklas snabbt kan det finnas en risk att allmänhetens föreställningar om framtiden inte hänger med
Studien bygger på en nationell enkät med 1 026 personer som genomfördes under sommaren och hösten 2024. Till skillnad från många tidigare AI-undersökningar bidrar forskarna med ett nytt perspektiv. De fokuserar inte bara på människors inställning till tekniken, utan också på när olika AI-scenarier tros bli verklighet.
Bakom studien står Filip Fors Connolly, docent vid Institutionen för sociologi vid Umeå universitet, tillsammans med professor Mikael Hjerm och doktor Sara Kalucza, forskare vid samma institution.
– Om samhällsomvälvande AI faktiskt utvecklas snabbt kan det finnas en risk att allmänhetens föreställningar om framtiden inte hänger med. Det gör frågan viktig även ur ett samhälls- och policyperspektiv, säger Filip Fors Connolly.
Resultaten visar att 83 procent av de svarande tror att AI någon gång kommer att leda till mycket stora medicinska genombrott. Den vanligaste bedömningen är att det sker inom sex till tio år.
Drygt fyra av tio, 41 procent, tror att AI på sikt leder till kraftigt ökad arbetslöshet. Nästan lika många, 40 procent, tror att tekniken på sikt kraftigt förbättrar levnadsstandarden, medan 39 procent tror att demokratin kommer försämras kraftigt. Endast 28 procent tror att AI når en nivå där datorer eller robotar kan utföra alla typer av jobb lika bra som människor. 34 procent tror att superintelligent AI bortom mänsklig kontroll blir verklighet.
• 83 % tror att AI leder till mycket stora medicinska genombrott
• 41 % tror att AI leder till kraftigt ökad arbetslöshet
• 40 % tror att AI kraftigt förbättrar levnadsstandarden
• 39 % tror att AI kraftigt försämrar demokratin
• 34 % tror på superintelligent AI bortom mänsklig kontroll
• 28 % tror att AI kan utföra alla typer av jobb lika bra som människor
Källa: Studie från Umeå universitet baserad på en nationell enkät med 1 026 personer.
En minoritet tror också på de mer långtgående scenarierna där AI ska kunna utföra alla typer av jobb lika bra som människor. Det som experterna ofta kallar artificiell generell intelligens, AGI, eller att superintelligenta AI-system bortom mänsklig kontroll uppstår.
– I expertdebatten finns ett stort fokus på när AGI kan komma, och vissa prognoser pekar mot en ganska nära framtid. Vår studie visar att allmänheten i Sverige är betydligt mer skeptisk och ofta placerar sådana utvecklingar långt fram i tiden, säger Filip Fors Connolly.
Forskarna delade in svaren i tre grupper baserat på hur deltagarna hade svarat på fem frågor om AI. Den största gruppen, 47 procent, beskrivs som optimistisk och förväntar sig främst positiva effekter av AI.
En annan grupp, 42 procent, beskrivs som ambivalent och tror att AI kommer att föra med sig både positiva och negativa förändringar. Samtidigt beskrivs 11 procent som skeptiska och tror inte att AI kommer att leda till några större samhällsförändringar.
Personer med högre utbildning och högre självskattad kunskap om AI tillhör oftare den optimistiska gruppen.
– AI-debatten handlar ofta om för eller emot. Men för att utforma en klok AI-politik behöver vi också förstå vilka framtider människor faktiskt tror kan inträffa. Vår studie visar att de förväntningarna skiljer sig markant åt i befolkningen, avslutar Filip Fors Connolly.
• Titel: When Will AI Transform Society? Swedish Public Predictions on AI Development Timelines
• Forskarna bakom studien: Filip Fors Connolly, Mikael Hjerm och Sara Kalucza. Samtliga är verksamma vid Institutionen för sociologi, Umeå universitet.
• Datainsamling: Juni–oktober 2024, slumpmässigt urval ur den svenska befolkningen (18+), enkät via webb och papper
• Publicerad i: Computers in Human Behavior Reports
