Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 15 april 2021)

printicon
Publicerad: 26 nov, 2012

Sveriges första kvinnliga doktor i naturvetenskap

NYHET I en ny avhandling och vetenskaplig biografi berättas om pionjären Astrid Cleve von Euler. Hon var Sveriges första doktor i naturvetenskap som trots formella och kulturella begränsningar lyckades genomföra en vetenskaplig karriär.

Kristina Espmark                                                                  Foto: Per Melander

Kiselalgskännare, kemist, kvartärgeolog, katolik. Fjällvandrare, fru, fembarnsmor, frånskild. Pionjär, populärvetenskapare, politiker, pedagog. Det är några etiketter som beskriver Astrid Cleve von Euler (1875–1968), som 1898 blev Sveriges första kvinnliga filosofie doktor i ett naturvetenskapligt ämne.

– Hon ville fortsätta som forskare, men hennes möjligheter till en akademisk karriär begränsades både av formella förordningar och kulturella strukturer. Fast besluten att ägna sig åt vetenskap forskade hon därför istället på egen hand, med varierande framgång, berättar Kristina Espmark, som disputerar i idéhistoria vid Umeå universitet med avhandlingen Utanför gränserna: en vetenskapshistorisk biografi om Astrid Cleve von Euler.

Kristina Espmark visar hur Cleves forskning utvecklades i relation till hennes liv i övrigt. Gränser spelar en viktig roll i undersökningen eftersom Cleves verksamhet reglerades av olika slags gränser, till exempel mellan professionella och amatörer, mellan män och kvinnor och mellan olika akademiska ämnen.

– Cleve disputerade i botanik och från unga år studerade hon särskilt kiselalger. Hon blev snart en framgångsrik specialist i Sverige på denna mikroskopiska växtgrupp. Efter att hon under 1950-talet publicerade en omfattande flora över dem, belönades hon till exempel med hederstiteln professors namn för sitt arbete, säger Kristina Espmark.

Cleve var också under en period verksam som kemist, bland annat som oavlönad medarbetare till sin make, nobelpristagaren Hans von Euler-Chelpin (1873–1964). Deras äktenskap varade i tio år och efter skilsmässan 1912 sökte Cleve anställning som kemist. Under några år var hon chef för ett industrilaboratorium i Värmland, men hon försörjde huvudsakligen sig själv och sina fem barn som lärarinna.

Som kiselalgskännare kom hon i kontakt med geologer som forskade om Skandinaviens utveckling efter istiden. De små algernas skal bevarades nämligen som fossil i olika jordlager och kunde användas för att ge besked om historiska ekologiska förhållanden. När hon 1923 lade fram en egen tolkning av den nordiska landmassans nivåförändringar efter inlandsisens tillbakadragande, utlöstes dock en kontrovers med etablerade geologer som följde henne resten av livet.

Kristina Espmarks avhandling visar att forskningen var en viktig konstant i Cleves liv, samtidigt som hennes ämnesval, möjligheter och tolkningar även styrdes av andra faktorer än strävan efter kunskap.

Disputationen äger rum den 30 november, kl 13.00, i Hörsal G, Humanisthuset, Umeå universitet.

Opponent: Anders Lundgren, professor emeritus, institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet.

Kontaktuppgifter: Kristina Espmark, kristina.espmark@idehist.umu.se,
tfn +46 70 320 21 47

Länk till avhandlingen Utanför gränserna: en vetenskapshistorisk biografi om Astrid Cleve von Euler

Redaktör: Per Melander