The Other är mer än bara troll, främlingar och hot mot samhället

Solveig Bollig

BildPrivat

Det finns alltså många sätt att vara normbrytande och svår att ha att göra med

Solveig Bollig säger att resultaten visar att det som är annorlunda, eller Other, inte alltid uppfattas som negativt.

– Tvärtom kunde föreställningarna om the Other vara både neutrala och till och med positiva. Avhandlingen visar att bilden av the Other och Otherness i islänningatåtar och islänningasagor är komplex och föränderlig. En person kan beskrivas som normbrytande eller besvärlig, men samtidigt som beundransvärd eller viktig för berättelsen, säger Solveig Bollig.

Lika aktuellt nu som på vikingatiden och medeltiden

Hon beskriver vidare att det i avhandlingen analyseras olika litterära och språkliga uttryck, som t.ex. konverteringsberättelser, personnamn och adjektiv som används för att beskriva karaktärer. Här undersöks både stabila identitetsmarkörer, som personnamn och mer rörliga språkliga uttryck.

– Undersökningarna visar att personnamn kunde signalera geografiskt ursprung och därmed markera norsk respektive isländsk identitet. Samtidigt visar undersökningar av språkliga uttryck som adjektivet ódæll (”svår att ha att göra med”) att karaktärer som beskrivs med samma ord kan vara mycket olika.

– Det finns alltså många sätt att vara normbrytande och svår att ha att göra med. Undersökningarna av litterära framställningar av Otherness visar också att det som uppfattas som Other förändras över tiden. Otherness är inte en fast kategori utan ett spektrum som hela tiden formas och förhandlas om.

The Other framställs alltså inte enbart som hotfullt eller som radikalt annorlunda, som gengångare, troll eller bärsärkar, utan islänningatåtarna och islänningasagorna visar hur gränserna mellan ”vi” och ”the Other” är situationsbundna och förhandlingsbara.

– Det gör berättelserna relevanta även idag när frågor om identitet, tillhörighet och utanförskap är lika aktuella som på vikingatiden och medeltiden.