Tidigt våld femdubblar risken för fortsatt utsatthet

Bild

BildSofia Strömgren

Att bryta våldsutsatthet tidigt är avgörande. Annars förstärker erfarenheter från olika livsfaser varandra och leder till en betydligt större belastning på hälsan över tid

Våld i nära relationer lämnar inte bara spår i stunden, det präglar hela livsbanor. I avhandlingen Från begynnande revor till bestående avtryck: Om våld i nära relationer, återkommande trauman och långsiktiga hälsokonsekvenser undersöker Rickard Pettersson hur våldsutsatthet från barndom till vuxenliv hänger ihop med ohälsa och hälsorelaterade riskbeteenden.

Resultaten visar att tonåren är en särskilt kritisk period. Den som utsätts för sexuellt våld av en närstående i åldern 15–17 år har mer än fem gånger högre risk att utsättas igen som vuxen. Dessutom ökar risken stegvis med ogynnsamma uppväxtvillkor: bland kvinnor utan sådana erfarenheter hade 12 procent utsatts för sexuellt våld i vuxenlivet, jämfört med 47 procent bland dem med nio eller fler negativa barndomsfaktorer. För män var motsvarande siffror 2 respektive 15 procent.

Kumulativa effekter genom livet

Ett tydligt mönster i studien är hur våldsutsatthet byggs på över tid. Den som utsatts för fysiskt våld både i barndomen och i tonåren löper betydligt större risk att utsättas igen i vuxenlivet.

Risken för fysiskt partnervåld i vuxenlivet var:

• 4 gånger högre efter fysiskt våld från förälder före 15 års ålder
• 16 gånger högre efter fysiskt våld i tonåren av en partner
• 25 gånger högre vid kombinerad utsatthet

Studien visar också att våldsutsatthet påverkar tillit: personer som utsatts för fysiskt våld av närstående i barndomen har sex gånger högre risk att sakna förtroende för andra som vuxna.

AVhandlingen visar att upprepad våldsutsatthet hänger samman med ökad risk för bland annat psykisk ohälsa.

BildMostphotos

De långsiktiga hälsokonsekvenserna är tydliga. Exponering för tre eller fler typer av våld i barndomen var kopplad till 4–8 gånger högre risk för depression, ångest, självskadebeteende och PTSD. När allvarligt våld i vuxenlivet tillkom ökade riskerna till mellan 9 och 17 gånger. Även kopplingen till hälsorelaterade riskbeteenden och fysisk ohälsa stärks, med 3 gånger högre risk för riskkonsumtion av alkohol och en nära fördubblad risk för cancer i de mest utsatta grupperna.

–  Att bryta våldsutsatthet tidigt är avgörande. Annars förstärker erfarenheter från olika livsfaser varandra och leder till en betydligt större belastning på hälsan över tid, säger Rickard Pettersson.

Skillnader mellan kvinnor och män

Avhandlingen visar också tydliga könsskillnader i hur våldsutsatthet utvecklas. Kvinnor uppvisar mer komplexa livsbanor med fler typer av våld, präglade av sexuellt våld i barndomen och partnervåld i vuxenlivet. Dessa mönster är också starkare kopplade till psykisk ohälsa.

För män handlar utsattheten oftare om fysiskt och psykiskt våld från jämnåriga eller andra vuxna i barndomen, och fysiskt våld från andra än en partner i vuxenlivet.

Samtidigt visar studien att cirka 11,9 procent av kvinnorna bryter mönstret. Trots hög risk i barndomen utsätts de inte på nytt i vuxenlivet.

– Den här gruppen visar att tidig utsatthet inte behöver leda till en förutbestämd negativ utveckling. Det finns skyddsfaktorer och strategier som gör det möjligt att bryta mönstret, säger Rickard Pettersson.

Vikten av tidiga insatser

Studien understryker behovet av att upptäcka och stödja utsatta barn så tidigt som möjligt. Våld i nära relationer innebär inte bara akuta konsekvenser, utan påverkar hur människor relaterar till andra, sin egen hälsa och sina livsmöjligheter.

Genom att anlägga ett livsloppsperspektiv bidrar avhandlingen till en mer samlad förståelse av hur våldsutsatthet utvecklas och får konsekvenser över tid.

– Ny kunskap om vilka faktorer som kan bryta en negativ utveckling är avgörande för att kunna utforma mer träffsäkra insatser och ge bättre stöd till barn som utsätts för våld i nära relationer, säger Rickard.

Länk till avhandlingen