Tropiska räkor och fisk kan odlas klimatsmart i Umeå

Olivier Keech leder forskningen bakom en ny satsning på cirkulär och resurseffektiv odling av räkor och fisk.

BildStephanie Robert

Att producera räkor och fisk lokalt i Umeå är betydligt mer klimatsmart än att importera dem från andra sidan jorden. Om odlingen dessutom värms upp av överbliven energi – då blir klimatnyttan ännu större.

Umeå universitet har under lång tid stöttat forskning som bidrar till en hållbar samhällsutveckling och grön omställning. Inom kort tas de första stegen mot att göra Umeå – och så småningom kanske hela regionen – självförsörjande på räkor och fisk. Projektet, som nyligen fått finansiering från EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa, är ett samarbete mellan Umeå universitet, Umeå kommun, Umeå energi och RISE.

Men hur är det möjligt att odla arter som normalt lever i Sydostasien och Latinamerika, i norra Sverige?

– Det är inte så konstigt om man tänker efter. Vem som helst kan ju odla grönsaker på vintern, om man gör det inomhus. Vår normala rumstemperatur motsvarar i det närmaste ett tropiskt klimat, säger Olivier Keech, forskare i cellmetabolism och hållbar matproduktion vid Umeå Plant Science Centre på Umeå universitet.

Multitrofisk odling ger effektivt kretslopp

Idén bygger på något som kallas multitrofisk odling. Det är ett sätt att odla flera arter på olika nivåer i näringskedjan tillsammans. Näringen cirkulerar i ett kretslopp, där restprodukterna från en art blir resurser för en annan. Som ett naturligt ekosystem – men optimerat för att vara så produktivt och resurseffektivt som möjligt.

Olivier Keech testade det första gången för ett tiotal år sedan tillsammans med sina studenter. I ett kubikmeterstort system odlade de alltifrån fisk till morötter och persilja. Sedan dess har han fortsatt att utveckla idén.

Räkor är en av arterna i den planerade odlingen.

BildSergio Zimmermann

Den planerade räk- och fiskodlingen på Dåva kraftvärmeverk använder samma princip. Det blir ett cirkulärt vattenbrukssystem med flera bassänger efter varandra där vatten och näring rör sig i en riktning. En bassäng innehåller räkor eller fisk. Deras avföring tas omhand i nästa steg av olika mikroorganismer som i sin tur omvandlar det till ny näring.

Multitropisk odling kräver en komplex och noga avvägd mix av olika organismer. I projektet använder sig Olivier Keech bland annat av modellering, i samarbete med ekologer och matematiker på Umeå universitet, för att ta reda på hur de olika djuren och växterna interagerar med varandra i systemet och optimera flödet.

– Det här kräver stora mängder data och kunskap. Det är biologiska, fysiska och ekonomiska faktorer som ska fungera tillsammans och i symbios med kraftvärmeverket, säger Olivier Keech, som samtidigt med det här projektet också fått medel för ett separat grundforskningsprojekt om multitrofisk odling.

Han har redan ägnat många år åt att utveckla odlingsmetoden, som han tror har stor potential. Redan idag finns en mindre pilotanläggning i Västervik. Genom det här projektet blir det möjligt att skala upp och bygga nästa generations anläggning i Umeå.

Ett steg i Umeås gröna omställning

Första steget, som drar igång redan våren 2026, är experiment i mindre skala vid Umeå marina forskningscentrum. Förhoppningen är att därefter kunna bygga en större anläggning integrerad i Umeå Energis kraftvärmeverk inom ett år.

Kommer Umeåbor att kunna köpa och äta räkor från den här anläggningen?

– Så småningom, ja. Men tidsramen är lite oklar. Det handlar bland annat om tillstånd och att vi vill göra det på ett bra sätt som fungerar i längden och som är lönsamt, eller åtminstone ekonomiskt genomförbart, säger Olivier Keech.

Att det här händer just i Umeå är ingen slump. Enligt Olivier Keech är Umeå en väldigt dynamisk kommun med en stark vilja att utveckla hållbara lösningar för framtiden och att ta risker.

– Det här är ett viktigt steg i Umeås gröna omställning och visar att vårt arbete med cirkulära lösningar håller hög internationell nivå. Satsningen stärker vår självförsörjning, ökar resiliensen och minskar klimatutsläppen genom att vi kan ersätta importerad mat med lokal produktion, säger Hans Lindberg, kommunstyrelsens ordförande.

Målet: en koldioxidneutral livsmedelsindustri

Även Umeå universitet är framåtsträvande och lyfter hållbar livsmedelsodling som ett av sina prioriterade forskningsområden.

– Jag har ett stort stöd från universitetet, fakulteten och min institution för att inte bara hålla på med grundforskning utan även tillämpad forskning som utforskar hur universitetet och Umeå som stad kan hjälpa varandra att utvecklas, säger Olivier Keech.

Det långsiktiga målet med projektet är att göra livsmedelsindustrin koldioxidneutral genom att dra nytta av överskottsenergi och biologiskt avfall. Efter försöken med räkor och fisk kan nästa steg vara att odla till exempel svamp eller grönsaker. Olivier Keech hoppas att projektet ska ge ringar på vattnet i andra delar av Sverige och världen.

– Det jag tycker är mest spännande är att alla tjänar på det. Att vi kan designa våra städer och våra system för att producera livsmedel på ett bättre sätt. Alla jag pratar med om projektet blir motiverade. Det här är en minirevolution när det gäller mat, säger Olivier Keech.