Tuffa tider driver nytänkande i norr

Social Innovation i Norr hålls vanligtvis vartannat år i Norrbotten och vartannat i Västerbotten. 2020 blev konferensen helt digital, medan den 2021 kunde sändas live från Sara kulturhus i Skellefteå. Deltagarna anslöt digitalt.

BildSven Burman

Social innovation i Norr är en årlig konferens som syftar till att skapa möten och lyfta goda exempel för att kunna utveckla social hållbarhet i norra Sverige. Temat denna gång var ”Omtänk, omtag, omtanke – i pandemins spår”, ett tema som spände över såväl nya utmaningar som redan befintliga.

Kriser kan driva innovation

Dieter Müller, vicerektor och representant för Mötesplats Social Innovation vid Umeå universitet, förklarade hur viktigt det är att alla samarbetar för att driva samhället framåt.

BildMattias Pettersson

När Dieter Müller, vicerektor och representant för Mötesplats Social Innovation vid Umeå universitet, inledde dagen var det med uppmaningen om att blicka framåt och inte fokusera på det som varit.

– Alla kriser innebär möjligheten att stanna upp och se över vad man gör och hur, samt reflektera över hur man kan förändra för att skapa förbättring, sade han.

Malin Lindberg, professor i genus och teknik vid Luleå tekniska universitet, var inne på samma linje. Att kriser och katastrofer, som de senaste årens pandemi, kan driva fram innovativa lösningar. Hon nämnde bland annat hur ABF ställt om till digitala föreläsningar och arrangemang i stället för att ställa in, Rädda Barnens sätt att främja barns välmående även när deras fritidsaktiviteter inte var tillgängliga, och Majblommans försäljning som i år blev helt digital.

– Ofta kopplar man social innovation till mer långsiktiga samhällsutmaningar som fattigdom, psykisk ohälsa och arbetslöshet. De senaste åren har det riktats mer uppmärksamhet mot just dessa, förklarade Malin Lindberg.

Det är något som aktuella forskningsprojekt vid Umeå universitet gav prov på. Exempelvis arbetar forskaren Ingeborg Nilsson tillsammans med Husläkarna Hälsocentral och Umeå kommun för att försöka mota den skadliga ensamheten hos äldre genom att ordinera lämpliga sociala aktiviteter på recept. En forskargrupp med Frida Jonsson i spetsen samarbetar i sin tur med stödverksamheten Hikikomori i hopp om att hitta sätt att hjälpa hemmasittande unga ut ur sin ofrivilliga isolering.

Landsbygden lever upp

Social Innovation i Norr anordnas tillsammans med Mötesplats Social Innovation vid Umeå universitet, Luleå tekniska universitet, regionerna i Västerbotten och Norrbotten, Coompanion i Norrbotten och Västerbotten, samt kommunerna Skellefteå, Luleå och Umeå. Årets konferens var den femte i ordningen och lockade såväl forskare som representanter från civilsamhället, offentlig och privat sektor.

– Vi har alla stora utmaningar framför oss och det krävs att olika kompetenser samlas för att hitta gemensamma plattformar som kan driva vårt samhälle i en positiv riktning, fortsatte Dieter Müller.

Ett sådant exempel är att visa att det finns fungerande alternativ till att leva och bo i storstäder. För att få fler människor att våga flytta och bosätta sig på landsbygden har forskare och studenter tillsammans med invånare i Vuollerim och omkringliggande byar samlat ihop nyttig information i en tjänst som är tänkt att matcha människor med sin ”drömby”. Vad en by kan erbjuda när det gäller skola, friluftsliv, kollektivtrafik och service som till exempel bensinstationer och affärer kan avgöra vart du vill flytta och var du väljer att stanna kvar.

– Vi vill med vår forskning bidra med kunskap om digital teknik som hjälper människor att leva ett hållbart liv, berättade Johanna Lindberg, doktorand inom forskningsområdet informationssystem vid Luleå tekniska universitet.

App öppnar marknad för lokalproducerad mat

Det vill även entreprenörerna Malin Winsa och Linda Viljeros, som tillsammans skapat en digital marknadsplats för lokalproducerad mat. När de drev en restaurang med fokus på lokala råvaror insåg de hur svårt detta var att hitta, samtidigt som efterfrågan från kunderna ökade. Det blev starten på Noah, en app i vilken konsumenten kan handla lokalproducerad mat och få den levererad hem till sig.

– Producenterna behöver inte lämna sin gård och konsumenterna behöver i princip inte lämna soffan, förklarade Linda Viljeros nöjt.

Linda Viljeros och Malin Winsa tror att pandemin har gjort oss mer medvetna om vad vi äter och om hållbarhet, samtidigt som vi har lärt oss att handla mer via nätet.

– Om fler köper lokalproducerad mat minskar både transporterna och klimatavtrycket. Genom vår lösning kan också flera mindre producenter börja sälja sina produkter. Något som ökar mängden arbetstillfällen och bidrar till öppna landskap.

Aktuellt just nu är prenumerationer på matpåsar och en så kallad pop up-butik i Luleå lagom till advent, där grundarna av Noah ser fram emot att för ovanlighetens skull träffa sina kunder.

Analog service blir digital

Ibland kan social innovation också innebära att erbjuda det man redan har, fast på ett nytt sätt. På plats i biblioteket på Sara kulturhus intervjuades Mikke Ejrevi, bibliotekschef i Skellefteå kommun, om hur han och hans kollegor har jobbat med att tillgängliggöra bibliotekets främsta resurs – personalen. Via tjänsten Bibliotekarie on demand kan besökaren i biblioteket enkelt kan starta ett videosamtal via en skärm och få hjälp direkt. Även om personalen då befinner sig någon annanstans – exempelvis hemma eller i kommunens huvudbibliotek. Lösningen har gjort det enklare att bemanna samtliga bibliotek, särskilt under pandemin.

– Vi lever efter devisen ”Vi är där du är”, så vår närvaro i det digitala rummet har ökat. Jag tror att det här bara är början på vår digitala utveckling, sade Mikke Ejrevi.

Grogrund för hållbar tillväxt

Helene Hellmark Knutsson, landshövding Västerbotten, deltog i årets Social Innovation i Norr.

BildPatrick Trägårdh

Med under dagen var också Västerbottens landshövding Helene Hellmark Knutsson. Som chef för Länsstyrelsen arbetar hon för en utveckling där miljö, tillväxt och goda levnadsvillkor harmonierar. Hon förklarade att Norrbotten och Västerbotten kommer att behöva en inflyttning av omkring 100 000 invånare de närmaste åren för att täcka behoven inom den framväxande industrin, liksom inom den offentliga och den privata tjänstesektorn.

– Vi behöver se till att människor är rustade att ta de jobb som växer fram, men också att de har möjlighet att bo i vårt län – och i hela landet. Det kräver ett samhälle där stad och landsbygd går hand i hand.

Helene Hellmark Knutsson menade att man börjat kunna se sådana tendenser under pandemin. Att de mindre orterna och stadsdelarna runt omkring själva stadskärnan fått nytt liv, samtidigt som fler börjat använda sina nära butiker och mötesplatser i högre grad.

– Det tror jag att vi behöver utveckla ännu mer. Se till att människor kan arbeta närmare där de bor, att det finns ett rikt föreningsliv, kulturliv och idrottsliv där folk i alla åldrar kan mötas.

En viktig del på vägen mot en hållbar utveckling i norr är också att fortsätta föra digitaliseringen framåt. Något dagens konferens visat många goda exempel på.

– Under den här tiden har vi lärt oss att mötas på helt andra sätt. Vi behöver behålla det och fortsätta att utforska digitaliseringens möjligheter. Bara fantasin sätter gränser för hur vi kan utveckla våra samhällen så att de blir mer hållbara och så att människor får ännu bättre livskvalitet, avslutade Helene Hellmark Knutsson.