Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2022-11-21

Tunga lungor inte säker metod slå fast förgiftning

NYHET Att en avliden person vid obduktion har tunga lungor är ingen tillförlitlig metod för att ge ledning huruvida personen har dött av förgiftning, så som det tidigare har ansetts. Det visar en ny avhandling i rättsmedicin vid Umeå universitet.

Text: Ola Nilsson

– Även om lungorna ofta blir tyngre vid förgiftningar, visar studierna att de individuella variationerna är så stora och det finns heller ingen tydlig definition av begreppet, så det inte är användbart som ledning i utredning av dödsfall, säger Torfinn Beer, doktorand vid Umeå universitet.

Rättsmedicinska dödsfallsutredningar har som huvudsyfte att fastställa dödsorsaken och dödssättet för en avliden person. Utredningen innefattar bland annat information från sjukvården och polisen samt en rättsmedicinsk undersökning inklusive toxikologiska och mikroskopiska analyser. Vid obduktion vägs organ och dessa vikter värderas sedan av en läkare.

Tunga lungor eller ett tungt hjärta anses idag vara tecken på förgiftning med opioder respektive hjärtkärlsjukdom. Bedömningen av vad som är ett ”tungt” baseras ofta på en värdering av uppmätt organvikt i relation till publicerade referensvärden.  I sin avhandling i rättsmedicin visar dock Torfinn Beer att det vetenskapliga underlaget för att använda organvikter på detta sätt är mycket begränsat.

– Problemen med tidigare publicerade referensvärden för organvikter är att de generellt sett är baserade på gamla data eller grupper som inte är representativa för ett rättsmedicinskt obduktionsmaterial eller att hänsyn inte har tagits till ålder, kön eller kroppsstorlek, som är faktorer som påverkar tolkningen av organvikterna, säger Torfinn Beer.

Syftet med avhandlingen var att förbättra det vetenskapliga underlaget för tolkning av organvikter genom att ta fram mer relevanta referensvärden och modeller till stöd för läkare i samband med obduktioner. Avhandlingen fokuserade på vikten av lungorna vid dödliga förgiftningar och vikten av hjärtat vid hjärt-relaterade dödsfall.

En statistisk modell kunde inte beräkna lungvikt med tillräcklig säkerhet för att kunna skilja ut ”tunga” lungor tydligt nog för att kunna användas diagnostiskt. Forskarna prövade då om det vore bättre att använda lungvikt i proportion till uppmätt hjärtvikt för att ge ett tydligare mått på när lungorna är ”tunga” och således kunna förutspå dödlig förgiftning. Men det visade sig att en hög kvot mellan lung- och hjärtvikt bara med låg säkerhet förutspå dödlig förgiftning.

I avhandlingen studerades också hjärtvikt hos ett stort antal vuxna personer som obducerats vid Rättsmedicinalverket och bedömts ha dött till följd av sjukdom. Modellen valideras sedan mot unga individer som dött till följd av hängning. Studien visar att hjärtförstoring är ett mycket vanligt förekommande fynd vid rättsmedicinska obduktioner och att vikten av förstorade hjärtan i stor utsträckning överlappar normal hjärtvikt.

Avhandlingen bygger på fyra retrospektiva studier av data från Rättsmedicinalverkets obduktionsregister. Registret omfattar alla dödsfall där den avlidne genom gått en rättsmedicinsk obduktion, vilket sker vid drygt vart tjugonde dödsfall.

Torfinn Beer är utbildad läkare och arbetar på Rättsmedicinalverket.

Om disputationen

Torfinn Beer, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, försvarar fredag 25 november kl. 13 sin avhandling En epidemiologisk granskning av hjärt- och lungvikt i hjärtkärl- och förgiftningsdödsfall. Opponent Kimberly Molina, University of Texas Medical School, USA. Huvudhandledare Carl Johan Wingren. Plats: Aula Anatomica.

Kontakt

Torfinn Beer
Doktorand
E-post
E-post