NYHET
Hur bygger vi samhällen som klarar av förändring, kriser och osäkerhet? Och vilken roll spelar utbildning, relationer och lokalt engagemang i omställningen till en hållbar framtid? Det var några av de frågor som diskuterades när omkring 70 deltagare från offentlig sektor, näringsliv, akademi och civilsamhälle samlades i Umeå för den nordiska hybridkonferensen A Sustainable Tomorrow
Årets A Sustainable Tomorrow livesändes från Helsingborg till lokala hubbar runt om i Norden, där omkring 30 000 deltagare fick ta del av olika perspektiv på hur vi kan bli mer resilienta, både som människor, organisationer och samhälle.
På plats på P5 i Väven i Umeå varvades lokala samtal och presentationer med gemensamt deltagande i den webbsända nationella konferensen. Genom föreläsningar, samtal och erfarenhetsutbyte utforskades vad som krävs för att skapa samhällen som inte bara kan hantera förändring och kriser, utan också utvecklas genom dem.
– Vi måste förstå vilka resurser och förutsättningar som redan finns och vad som är starkt nog som vi kan bygga vidare på. Det handlar lika mycket om att bygga på det som redan finns och det handlar inte alltid om att skapa nytt, säger Veronica Strandh, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet.
Relationer som bygger motståndskraft
Ett återkommande tema under dagen var betydelsen av relationer. Forskare och experter lyfte att resiliens inte enbart handlar om teknik, infrastruktur eller beredskapsplaner.
– Goda relationer bygger förtroende och gör det möjligt för oss att lära av varandra, samarbeta och hjälpas åt. Det ökar möjligheterna till både återhämtning, anpassning och omställning, säger Lisen Schultz, Stockholm Resilience Centre.
Relationer mellan människor, men också mellan människor och natur, beskrevs som en avgörande grund för hållbara och motståndskraftiga samhällen.
Det lokala perspektivet återkom även i de efterföljande diskussionerna. Där lyftes betydelsen av grannar, mötesplatser och lokala nätverk som viktiga resurser som kan spela stor roll både i vardagen och när samhällen utsätts för påfrestningar.
Handlingskraft börjar hos individen
Dagens kanske mest personliga inslag kom från föreläsaren Charbel Gabro, som delade med sig av egna erfarenheter av motgångar, självkänsla och av att genomgå förändring.
Genom berättelser om sårbarhet, mod och personlig utveckling uppmanade han deltagarna att reflektera över vad som håller oss tillbaka och vilken betydelse våra egna val och handlingar kan ha.
– Det du gör och inte gör, det spelar roll, säger Charbel.
Han betonade också vikten av självkärlek och att se sitt eget värde som en förutsättning för att kunna göra skillnad för andra.
Motstånd som en del av omställningen
Under eftermiddagen riktades fokus mot förändringsarbete och de reaktioner som kan uppstå när invanda arbetssätt, normer och strukturer utmanas.
Linda Gustavsson, jämställdhetsstrateg på Umeå kommun, beskrev motstånd som en naturlig del av omställningsprocesser.
– Motståndet visar att det bränner till. Det betyder ju också att vi är och petar i någonting som faktiskt gör ont, och då är vi i det som vi också vet behöver utmanas och förändras, säger Linda.
Med naturen som utgångspunkt
Dagen avslutades med en naturpromenad längs Umeälven med Mark Henderson och Martin Tufvesson från Natural Intelligence.
Promenaden knöt an till Inner Development Goals (IDG) och till de mänskliga förmågor som behövs för att skapa hållbar förändring, till exempel att bry sig om andra, att bygga tillit, kunna samarbeta och förstå olika perspektiv.
– Jag blev faktiskt förvånad över hur snabbt vi blev personliga med varandra och hur lätt det kändes. Övningarna krävde både tillit och mod, men visade också hur mycket som kan hända i ett samtal när man vågar öppna sig lite mer än vanligt, berättar Johanna Gardeström, Miljö- och hållbarhetsstrateg, Umeå universitet.