Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 22 dec, 2020

Umeåforskare utsedd till fransk riddare

NYHET Den av Napoleon Bonaparte instiftade förtjänstutmärkelsen ”L’Ordre des Palmes Académiques”, vilket kan översättas till Akademiska palmorden, har tilldelats Lena Maria Nilsson, biträdande föreståndare vid Várdduo – Centrum för samisk forskning och projektkoordinator vid Arktiskt centrum (Arcum) vid Umeå universitet.

Text: Per Melander

Det var Napoleon som instiftade Palmorden för att kunna lyfta och hedra akademiker och lärare för deras insatser för samhället. 

När Lena Maria Nilsson fick meddelande om att hon utsetts till riddare i Frankrike förstod hon ingenting. Riddare är ingenting hon varken tänkt eller drömt om att bli.

– Jag har ju varken svärd eller häst. Men sedan förstod jag ju att det var stor en hedersbetygelse och på högsta nivå, och då kändes det väldigt fint och vackert, säger Lena Maria Nilsson och fortsätter:

– Jag kände mig hedrad och ärad av att ha blivit utnämnd, men kände också att det kommer att innebära ett stort ansvar. Det känns liksom moraliskt förpliktigande att vara riddare. Jag vill ju inte göra de som litar på mig besvikna.

Instiftad av Napoleon Bonaparte

Hon berättar att utmärkelsen betyder att den franska staten uppskattar det arbete hon gjort för att lyfta fram och främja samarbeten mellan Sverige och franskspråkiga miljöer inom arktisk forskning. Och hur det var Napoleon som instiftade Palmorden för att kunna lyfta och hedra akademiker och lärare för deras insatser för samhället. 

– Att utse en akademiker till riddare – jag kan tänka mig att det kan ha utmanat dåtidens syn på vilka slagfält som är viktiga i samhället. Jag kan också känna det som en utmaning att ha blivit utnämnd.

– Vad är det nu som förväntas av mig att jag ska kämpa för i den här rustningen? Vilka drakar har vi att kämpa emot inom akademin? Vilka människor måste vi stå upp för? Vad kan vi ge tillbaka till samhället?

Bättrade på gymnasiefranskan

Lena Maria säger att hon tror att hon fått utmärkelsen för sitt arbete för Arcum, arktiskt centrum vid Umeå universitet, där hon varit verksam sedan hösten 2013.

– På våren 2014 fick vi besök från de nordligaste delarna av Kanada. Några av besökarna, som precis som jag var urfolkspersoner, pratade franska som andraspråk och kunde ingen engelska. Jag blev intresserad av att förbättra min gymnasiefranska, för att kunna förstå dem bättre.

– Motiverad av detta började jag aktivt söka efter att bli inblandad i franskspråkiga samarbeten, vilket inte var särskilt svårt. Som land med observatörsstatus i Arktiska rådet är Frankrike inblandat i många arktiska sammanhang.

Fransk-svensk forskningsdag

Genom åren har hon haft mycket samarbete med forskningsattachéerna vid franska ambassaden i Stockholm. Och våren 2016 var Lena Maria Nilsson med och anordna ett fransknordiskt seminarium om stadsmiljöer i Arktisområdet i samarbete med Region Västerbotten.

– I november 2016 tillbringade jag en stipendiemånad i Frankrike och reste runt och träffade olika arktiska forskare där. Dessa möten resulterade bland annat i en vetenskaplig antologi om livsmedelssuveränitet i Arktisområdet, som släpptes nu i höstas. 

– Och i november 2017 stod Umeå universitet värd för den fransksvenska forskningsdag, ett årligt återkommande event som aldrig tidigare ordnats så långt norrut. Jag har också under åren tagit emot gäster från Frankrike i Umeå.

Följer det några förpliktelser med att ha utsetts till riddare?

– Som jag har förstått det, så finns det inte några tydliga uppdrag eller förpliktelser kopplade till utnämningen. Men självklart så känner jag mig väldigt sporrad att fortsätta utveckla relationer med franskspråkiga forskningsmiljöer efter det här. Mitt arbete på Arcum handlar mycket om forskningsdiplomati.

– Även om engelska är forskningens världsspråk, så finns det mycket forskning ute i världen som publiceras på andra språk, vilket är särskilt tydligt inom arktisk forskning, där även ryska är ett viktigt icke-engelskt forskningsspråk. Urfolkspersoner från Kanada, som jag mött, har berättat att franskan ibland fungerat för dem som ett uttryck för kolonialt motstånd.

– Även om min franska ännu inte är flytande, så märker jag att det öppnar dörrar till ny kunskap och kontakt, när jag anstränger mig att använda de franska ord jag kan i mötet med människor med bakgrund i olika former av fransk kultur.

Lena Maria berättar vidare att den akademiska fördelen, som hon ser det, är möjligheten att ta del av andra akademiska arenor än enbart de engelskspråkiga. Det finns också ett nätverk för palmriddare över hela världen, bland annat en lokalavdelning i Sverige. Att kontakter och nätverk nog är den viktigaste förmånen hon får.

Har du fått någon form av yttre tecken till utmärkelsen?

– Jag kommer att få ett diplom och ett lila emblem med ett palmmärke att hänga utanpå mina högtidskläder. Dekorationen kommer att ske först när pandemin är över, så det kan dröja ett tag.

– Samtidigt kommer det ju inte att finnas tillfällen att bära högtidskläder innan pandemin är över. Kanske blir dekoreringen den första gången som palmorden bärs över en samisk gapte (kolt).

Ytterligare nytta av franska

Avslutningsvis berättar Lena Maria hur en annan franskspråkig del i hennes liv just nu består i att hon öppnat sitt hem för en asylsökande, åldersuppdaterad flicka från Republiken Kongo.

– När svenska språket inte räcker till använder vi franska för att förstå varandra. Jag tänker att Sverige har mycket att lära av Frankrike när det gäller flyktingpolitik. Frankrike utvisar inte ungdomar till Afghanistan.

– Frankrike skickar inte heller tillbaka ungdomar som flytt från Sverige, eftersom de inte räknar Sverige som ett säkert land för asylsökande. Här önskar jag, djupt i mitt riddarhjärta, att Sverige ska tänka om till förmån för mänskliga rättigheter.