Undersöker vilka effekter ekonomiska reformer kan få

I sin avhandling Essays on labor supply, pension policy, and inequality studerar Johan Gustafsson, doktorand i nationalekonomi vid Umeå universitet, stora ekonomiska system som skattesystemet och pensionssystemet. Hans forskning ger till exempel mer kunskap om hur pensionssystemet kan reformeras och hur den ekonomiska ojämlikheten utvecklats.

Johan Gustafsson doktorand i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Umeå universitet.

BildMattias Pettersson

– I en av artiklarna i avhandlingen har jag, tillsammans med mina kollegor, undersökt hur ojämlikheter gällande inkomster har förändrats under 2000-talet. Mer specifikt har vi försökt uppskatta hur stor andel av inkomstskillnaderna som beror på ”permanenta” skillnader, till exempel de som kan tillskrivas skillnader utbildning och kompetens, alternativt permanenta förändringar på arbetsmarknaden, och ”transitoriska” skillnader, det vill säga tillfälliga inkomstskillnader som beror på exempelvis sjukskrivningar och en mer rörlig arbetsmarknad. Vi kan se att merparten av ojämlikhet i inkomst under 2000-talet kan tillskrivas transitoriska faktorer, och det markerar ett trendbrott från en ökad permanent ojämlikhet under 90-talet.

Hur ska pensionssystemet reformeras?

För att beslutsfattare ska kunna bestämma vilka ekonomiska reformer man vill införa behövs god information om hur reformerna väntas påverka individers beteende. Johan Gustafsson har därför också studerat hur skatte- och pensionssystemet påverkar personers sparande och beteende på arbetsmarknaden. Med hjälp av ekonomiska modeller har han simulerat hur olika reformer påverkar det samlade arbetsutbudet i ekonomin samt ekonomisk ojämlikhet.

– Om politiker gör omfördelningar av resurser genom skattesystemet kan det göra arbete mindre lönsamt, och därmed riskerar en ambitiös omfördelningspolitik att leda till mindre resurser i ekonomin. Denna problematik är till exempel relevant när man diskuterar hur omfördelande ett pensionssystem ska vara. Ifall pensionssystemet är omfördelande gagnar det låginkomsttagare, som i sin tur kan minska sitt arbetsutbud utan att förlora pensionsinkomst. I och med att arbetsutbudet minskar mer bland låginkomsttagare ökar arbetsinkomstojämlikheten. I vissa simuleringar är ökningen så omfattande att den totala inkomstojämlikheten också ökar, säger Johan Gustafsson.

­– Mina forskningsresultat är direkt policyrelaterade och kan därmed informera beslutsfattare om socialförsäkringsreformer och skattepolitik. Det var länge sedan Sveriges skattesystem reformerades, och frågor som berör pensionssystemet kommer öka i relevans allt eftersom befolkningen åldras. Jag hoppas att min avhandling bidrar till att öka förståelsen för detta.

Läs avhandlingen: Essays on labor supply, pension policy, and inequality