Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2022-11-22 Uppdaterad: 2022-11-23, 08:19

Ungas politiska engagemang i Sverige

NYHET I arbetet med sitt avhandlingsprojekt "Platsens betydelse för unga vuxnas politiska engagemang i landsbygd” har Maja Adolfsson vid Sociologiska institutionen undersökt närmare hur tidigare svensk forskning förhållit sig till platsbegreppet när det gäller ungas politiska engagemang. Nu har resultaten publicerats i tidskriften Journal of Youth Studies.

Sedan tidigare har ungdomsforskningen präglats av ett urbant fokus, det vill säga, man har främst fokuserat på unga i storstadsområden medan unga i landsbygder och andra perifera områden har glömts bort. Man har inte heller tagit hänsyn till plats som en faktor som påverkar ungas förutsättningar och livsvillkor.

- Vi har därför velat undersöka om samma luckor fanns inom fältet ungas politiska engagemang. Vi har analyserat hur tidigare svensk forskning publicerad mellan 2011 och 2019 på ungas politiska engagemang har förhållit sig till platsbegreppet, om man studerat unga i landsbygder och hur resultaten analyserats. Vi fokuserade på tre forskningsmiljöer vilka behandlar tre områden av ungas politiska engagemang: politisk socialisering, proteströrelser och ungas aktivism i urbana förorter, berättar Maja Adolfsson som tillsammans med Anna-Britt Coe författat artikeln "Understanding how place is addressed in research on young people’s political action: cases from Sweden".

Vad innebär resultaten? 

Maja förklarar vidare:
- Resultatet visade att det fanns tre olika sätt eller tendenser för att förstå plats, vilka skiljde sig åt mellan varje forskningsmiljö. Vi skapade därför tre kategorier för att visa på detta, och diskutera vilka konsekvenser det får för vår förståelse av ungas politiska engagemang.

Inom forskning på ungas politiska socialisering (de inlärningsprocesser genom vilka människor utvecklar politiska beteenden, identiteter och åsikter) saknades ett platsperspektiv. Vi kallar därför denna tendens ”platslös” (placeless). Mer specifikt kunde vi se att plats helt saknades som en analytisk kategori i resultaten. Även om man inkluderade unga från olika geografiska områden så analyserades inte platsens betydelse. Detta är problematiskt eftersom vi vet att ungas förutsättningar och livsvillkor skiljer sig åt beroende på var man bor. Till exempel har unga i många landsbygder större avstånd till utbildning, upplever att de har annorlunda utbud för fritidsaktiviteter och upplever att deras hemorter har dåligt rykte. Faktorer som kan tänkas påverka ens politiska attityder och upplevelser.

I forskningen på proteströrelser i urbana områden analyserades inte heller platsens betydelse för protesterna. Man fokuserade också uteslutande på urbana områden utan att problematisera vad det innebär att protester sker på offentliga platser i urbana utrymmen som gator och torg. Vi kallade därför denna tendens för ”platsantagande” (place-assumed).

Forskningen på urbana förortsrörelser skiljde sig från de ovannämnda då plats fick en central roll och analyserades i relation till ungas politiska aktivism. Detta genom att man analyserade plats som något centralt för identitetsskapande, för människors vardagliga upplevelser och hur man bemöts som politiskt subjekt. Att det bara är i forskning om förortsområden där platsen diskuteras går att tolka som ett tecken på att det råder en urban norm inom forskningen. Det blir således bara när man studerar det som föreställs avvika från den (urbana) normen som normen synliggörs.  

Är det något i resultaten som förvånar er?

Två saker; dels att det saknas ett platsfokus i de större forskningsmiljöerna på ungas politiska engagemang i Sverige, med undantag för den forskning som behandlade urbana förortsområden. Dels att det även i svensk forskning fanns ett så tydligt urbant perspektiv, detta trots att det svenska civilsamhället och folkrörelserna – vilka utgör en viktig yta för politiskt engagemang i Sverige - till hög grad vuxit fram och verkat utanför de större städerna.

Var det en spännande studie att göra och varför?

Studien var spännande att göra för att den visar att ungdomsforskningen är begränsad till att fokusera på vissa grupper av unga medan andra ofta glöms bort, det vill säga unga i landsbygder. Med tanke på att vi vet att upplevelser under barndomen och tidiga vuxenåren har en stark påverkan på ens politiska agerande under resten av livet så är det viktigt att man undersöker olika grupper av unga. Det är särskilt intressant med tanke på de diskussioner som vi har idag kring plats och vilket parti man röstar på, inte minst i Sverige efter det senaste valet. Vår studie visar att det finns tydliga gap i den befintliga forskningen. 

Referens

Maja Adolfsson & Anna-Britt Coe (2022): Understanding how place is addressed in research on young people’s political action: cases from Sweden, Journal of Youth Studies, DOI: 10.1080/13676261.2022.2144715