NYHET I Bohuslän, liksom i andra kustområden i Sverige, ökar befolkningen kraftigt under sommaren på grund av fritidsboende, fritidsbåtar, turism och rekreation. I ett unikt samarbetsprojekt, där bland andra Göteborgs universitet, Umeå universitet, Länsstyrelsen, HaV-myndigheten, Västra Götalandsregionen och kustkommuner deltar, undersöks hur fritidsbåtarnas giftiga avgasutsläpp direkt i vattnet, påverkar havsmiljön.
Småbåtshamnen i Grebbestad. Foto: Mostphotos.
De ämnen forskarna har specialiserat sig på är de så kallade polycykliska aromatiska kolvätena (PAH), vilka är mycket giftiga och några av dem är dessutom starkt cancerframkallade. Bland annat undersöks hur blåmusslor och ostron tar upp föroreningarna.
– Umeå universitets roll i projektet är att bidra med kemiska kunskaper om PAHer såsom bildning och spridning samt att göra analyserna av PAH i musslor, ostron och sediment på vårt miljökemiska laboratorium. Naturligtvis ska vi också utvärdera data som vi erhåller från analyserna, säger Lisa Lundin, förste forskningsingenjör på Kemiska institutionen vid Umeå universitet.
Hon har efterträtt Staffan Lundstedt på Kemiska institutionen som var den forskare vid Umeå universitet som inledde samarbetet med Kjell Nordberg, projektledare och professor vid Göteborgs universitet.
I förstudien har man sett att de strandnära och ytliga sedimenten i de flesta fall uppvisar en dominans av lätta PAHer, medan tidigare sediment från mitt i fjorden domineras av tyngre komponenter. Dessutom innehåller de strandnära sedimenten relativt höga halter av metylerade/alkylerade PAH.
– Detta tyder sammantaget på att de strandnära sedimenten är mer påverkade av petrogena källor, som olja och petroleumprodukter, än fjordproverna som framför allt innehåller PAHer som kan relateras till förbränningsprocesser och långväga transporterade PAH. Föroreningsmönstret i musslorna visar, liksom de strandnära sedimenten, på en dominans av petrogena PAHer, men dominansen är mindre tydlig än i sedimentproverna.
Sannäsfjorden är en liten skyddad äkta tröskelfjord strax norr om Grebbestad med begränsat vattenutbyte där det i stort sett saknas utsläpp från industri, biltrafik och stadsmiljö. Den största föroreningskällan i fjorden är den stora fritidsbåtflottan. Fjorden utgör därför ett naturligt laboratrium för att kunna studera föroreningseffekter från just fritidsbåtar. Här har forskare tidigare upptäckt en tydlig koppling mellan fritidsbåtarnas antal längs fjordsträckningen och de föroreningar som kommer från båtavgaser och hamnar i bottensedimenten.
I juni innan båtsäsongen tagit fart sattes burar med ostron och blåmusslor ut längs Sannäsfjorden och i Grebbestad, sammanlagt 14 mätstationer. På några av dessa mätstationer finns också instrument som registrerar vattenströmmar, temperatur, salthalt och syrgas. Grebbestad är beläget bara sju kilometer från Sannäs och är utsatt för ett betydligt bredare spektrum av föroreningar från både båtar, biltrafik, asfalterade ytor, oljespill med mera.
– Genom att koncentrera oss på ett litet område med en tydlig signal från just fritidsbåtar hoppas vi kunna använda denna signal för att dechiffrera de betydligt mer brusiga signalerna från mer urbana och industrialiserade områden och större hamnar. Här utnyttjar vi Grebbestad som försöksområde. Vi använder alltså Sannäs och Grebbestad som modellområde för att få ny unik kunskap och skapa verktyg som sedan är användbara för hela Sverige och Skandinavien, säger Kjell Nordberg.
Onsdag den 17 augusti inbjuds media till Grebbestad för en presentation av projektet och båttur.
Pressinbjudan
Lisa Lundin, Kemiska institutionen vid Umeå universitetTelefon: 070-619 46 63
E-post: lisa.lundin@umu.se
Pressbild. Foto: Stefan Lundin
Redaktör: Ingrid Söderbergh