UPL bakom nationell kartläggning av ledarskap i högre utbildning
NYHET
Hur leds utbildning på universitet och högskolor och vilket stöd krävs för att utveckla kvalitet i akademin? Det är frågor som står i centrum för både UHR-rapporten Att leda högre utbildning och en ny vetenskaplig artikel där Eva Svedmark, lektor och föreståndare för Universitetspedagogik och lärandestöd vid Umeå universitet, är en av författarna.
Det är viktigt att lyfta att ledarskap av utbildning inte är en sidofråga akademin, utan en central kvalitetsfråga.
Eva Svedmark, UPL
Under 2025 publicerade UHR (Universitets- och högskolerådet) rapporten Att leda högre utbildning – en kartläggning av ledarskap av utbildning i akademin. Rapporten ger en nationell bild av hur ledarskap av utbildning organiseras och praktiseras vid svenska universitet och högskolor. Studien bygger på 93 fokusgruppsintervjuer med 335 deltagare från 36 lärosäten, samt en inledande och en uppföljande enkät. Studien har genomförts av Eva Svedmark, Umeå universitet tillsammans med Kristin Ewins och Anna Hultgren, Örebro universitet.
Kartläggningen ger en samlad bild av hur utbildningsledarskap fungerar i praktiken och synliggör både styrkor och utmaningar. Den visar att ledarskapet ofta utövas i komplexa sammanhang där kollegialitet, vetenskapliga värden och linjestyrning möts. Samtidigt verkar många ledare med otydliga mandat, begränsat stöd och svagt utvecklade karriärvägar. Rapporten pekar därför på behovet av att se utbildningsledarskap som en del av den akademiska kärnverksamheten, inte som ett administrativt sidouppdrag.
Samma studie ligger också till grund för artikeln Sustaining educational leadership through critical-constructive mediation: the role of academic development units in Swedish higher education, som publicerats i International Journal for Academic Development. I artikeln fördjupas analysen av högskolepedagogiska enheters roll i stödet till utbildningsledare. Den visar hur sådana enheter kan fungera som stödjande och sammanhållande strukturer i universitetens arbete med utbildningskvalitet, genom relationella och kunskapsbärande praktiker som skapar kontinuitet, reflektion och utveckling över tid.
– Det är viktigt att lyfta att ledarskap av utbildning inte är en sidofråga akademin, utan en central kvalitetsfråga. Studien visar både komplexiteten i dessa roller och hur viktigt det är att skapa hållbara stödstrukturer, säger Eva Svedmark.
Tillsammans bidrar rapporten och artikeln till att sätta fokus på utbildningsledarskap som ett viktigt kunskapsområde i högre utbildning och på behovet av att skapa långsiktiga förutsättningar för att leda utbildning med kvalitet.