Hoppa direkt till innehållet

Kakor

För att kunna chatta behöver du tillåta att Microsoft Dynamics använder kakor.

printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 11 mar, 2014

Utanför kroppen minns vi sämre

NYHET Ny forskning från Karolinska Institutet och Umeå universitet visar för första gången att det finns ett nära samband mellan kroppsupplevelse och förmågan att minnas. För att vi ska kunna lagra nya minnen från våra liv behöver vi känna att vi befinner oss i vår egen kropp. Enligt forskarna kan fynden få stor betydelse för att förstå de minnesproblem som psykiatriska patienter ofta uppvisar.

Minnesbilderna av vad som hände den första skoldagen är ett exempel på ett så kallat episodiskt minne. Hur sådana minnen skapas och vilken roll upplevelsen av den egna kroppen har vid minnesinlagringen har länge varit oklart. Nu visar forskarna att försökspersoner som upplever en spännande händelse i ett illusoriskt tillstånd av att befinna sig utanför sin egen kropp uppvisar en lindring form av minnesförlust.

– Man har tidigare sett att människor när de drabbats av psykiatriska tillstånd där de upplevt att de inte varit i sin kropp, efteråt har fragmentariska minnen av vad som då skett. Vi ville se hur det ser ut hos friska försökspersoner, säger Loretxu Bergouignan, förstaförfattare till den aktuella studien.

I studien, som publiceras i vetenskapstidskriften PNAS, fick sammanlagt 84 studenter läsa på och genomgå fyra muntliga förhör. För att göra dessa förhörstillfällen extra minnesvärda spelade en skådespelare (Peter Bergared) utfrågare eller examinator – en (påhittad) synnerligen excentrisk professor vid Karolinska Institutet. Två av förhören upplevdes ur ett förstapersonsperspektiv från den egna kroppen på vanligt sätt, medan deltagaren vid de två andra upplevde en skapad illusion av att vara utanför sin kropp. I båda fallen hade deltagarna på sig så kallade virtual reality-glasögon. En vecka senare fick de antingen genomgå minnestester där det fick svara på frågor om situationen, eller försöka komma ihåg händelserna samtidigt som de genomgick hjärnavbildning med funktionell magnetisk resonans tomografi (fMRT).

Det visade sig då att försökspersonerna mindes de ”utomkroppsliga” förhören signifikant sämre än de som upplevdes från det vanliga perspektivet. Detta trots att de svarat lika bra på frågorna från respektive situation och också uppgivit att de upplevt samma nivå av stress. Hjärnavbildingen med fMRT avslöjade vidare en avgörande skillnad i den del av tinningloben – hippocampus – som man vet har koppling till just episodiska minnen.

– När de försökte minnas vad som hände under de utomkroppsliga förhören var aktiviteten i hippocampus helt utslagen, till skillnad från när de mindes de andra situationerna. Däremot kunde vi se aktivitet i framlobens hjärnbark, så de ansträngde sig verkligen för att minnas, säger Henrik Ehrsson, forskargruppsledaren bakom studien.

Forskarnas tolkning av resultaten är att det finns ett nära samband mellan kroppsupplevelse och minne. Vår hjärna skapar hela tiden upplevelsen av den egna kroppen i rummet genom att kombinera information från flera olika sinnen; syn, hörsel, känsel, med mera. När ett minne skapas är det hippocampus uppgift att sammanlänka all information som finns i hjärnbarken till ett enhetligt minne för vidare långtidsinlagring. Vid upplevelsen av att vara utanför sin kropp störs denna minneslagringsprocess, varpå hjärnan istället skapar fragmentariska minnen.

– Vi tror att den här nya kunskapen kan ha betydelse för framtida forskning om minnesstörningar vid rad psykiatriska tillstånd, som till exempel posttraumatisk stressyndrom, borderline personlighetsstörning, dissociativa störningar och vissa psykoser, säger Loretxu Bergouignan.

Lars Nyberg, professor i neurovetenskap vid Umeå universitet och föreståndare för Umeå centrum för funktionell hjärnavbildning, har hjälpt till med att designa försöken och tolka resultaten i studien.
– Resultaten är i linje med de centrala teorier om hur det episodiska minnet fungerar som formulerats av Endel Tulving i Toronto, Kanada. Jag var postdoktor där i mitten av 1990-talet, och det är mycket glädjande att vi med nya tekniker nu har kunnat empiriskt testa dessa teorier, säger Lars Nyberg.

Forskarna tror att den nya kunskapen kan ha betydelse för framtida forskning om minnesstörningar vid en rad psykiatriska tillstånd.
– Resultaten kan till exempel vara betydelsefulla för posttraumatiska stressyndrom, borderline personlighetsstörning, dissociativa störningar och vissa psykoser, säger Loretxu Bergouignan.

Loretxu Bergouignan och Henrik Ehrsson är knutna till institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Medverkat i arbetet har även Lars Nyberg, professor i neurovetenskap och föreståndare för Umeå centrum för funktionell hjärnavbildning vid Umeå universitet. Forskningen har genomförts med finansiellt stöd från bland annat ERC, Vetenskapsrådet, SSF, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Human Frontier Science Program, samt Wenner-Gren stiftelserna.

Publikation: “Out-of-body hippocampal amnesia”, Loretxu Bergouignan, Lars Nyberg & Henrik Ehrsson, Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), online 10-14 March 2014.

Se en film om forskningen på YouTube

För mer information, kontakta:

Lars Nyberg, professorUmeå centrum för funktionell hjärnavbildningTel: 090-785 33 64
E-post: lars.nyberg@diagrad.umu.se

Henrik Ehrsson, professorInstitutionen för neurovetenskapTel: 08-524 872 31
E-post: henrik.ehrsson@ki.se

Loretxu Bergouignan, forskareTel: +33 64 74 948 01
 E-post: Loretxu.Bergouignan@ki.se

Foto: Magnus Bergström, KAW

Redaktör: Karin Wikman