Utbrändhet hos svenska idrottstränare

Vad har du skrivit om i avhandlingen?

Kortfattat handlar min avhandling om utbrändhet bland idrottstränare. Jag har med lite olika metodologiska ansatser fokuserat på tre områden:

• Hur tränare som tidigare haft problem med utmattningssymptom upplevt symptom och orsaker till sina problem.
• Hur utbrändhet kan mätas.
• Om nivån av arbetsnarkomani och/eller nivån av upplevd konflikt mellan familjeliv och att arbeta som tränare påverkar ens nivå av utmattning.

Är det vanligt med utbrändhet bland tränare?

Hos de svenska tränare jag har undersökt i min avhandling verkar det vara ungefär som i svenska samhället i stort, d.v.s. att de flesta mår alldeles utmärkt, men en liten grupp har stora problem med att hantera stressfaktorer både i arbetslivet och vardagslivet.

Vad för sorts tränare ingår i dina studier?

I den första studien är det fotbollstränare på elitnivå, som i en tidigare studie visat att de låg i riskzonen för utbrändhet. I de andra två studierna är det ett mer heterogent urval med allt från tränare på högsta elitnivå till de som är på ungdomselitnivå. Alla har dock gemensamt att de har lön för att vara tränare.

Hur har du mätt utbrändhet?

Utbrändhet mäts nästan uteslutande med hjälp av självskattningsenkäter där man svarar på frågor som täcker in olika delar av begreppet. Jag har använt mig av tre olika enkäter, sen ska jag väl erkänna att jag under hela den här lärprocessen som det innebär att doktorera blivit mer och mer tvekande inför hur jag (och många med mig) valt att mäta utbrändhet. I kappan (sammanfattningen) har jag därför varit ganska kritisk, både mod den definition av utbrändhet som jag använt samt att vi är många som väljer att mäta utbrändhet enbart med självskattningsenkäter.

På vilket sätt kommer dina forskningsresultat komma till nytta för andra?

Ur ett direkt forskningsperspektiv kan man säga att slutsatsen från min avhandling är att utbrändhet är väldigt svårt att mäta samt att det behövs en diskussion om hur begreppet definieras, både för tränare och mer generellt. Även om det är lovande att det utvecklats ett idrottsspecifikt formulär finns det både teoretiska och mättekniska aspekter som behöver utvecklas i framtiden.

Vilka tror du kommer att läsa din avhandling?

Jag tror att kappan kan vara intressant för personer som forskar inom utbrändhet och idrott eftersom jag försökt titta framåt och ge förslag på hur vi skulle kunna designa framtida studier i ämnet.

Intervju av Ulrika Sahlén.

Läs hela avhandlingen

Om disputationen

Erik Lundkvist försvarar sin avhandling: "Side effects of being tired - Burnouts among Swedish sport coaches", fredag 6 februari, kl. 13.15 i Hörsal E, Humanisthuset.  Fakultetsopponent är professor Robert Eklund, University of Stirling.

För mer information, kontakta gärna:

Erik Lundkvist, institutionen för psykologiTelefon: 090-786 64 16
E-post: erik.lundkvist@umu.se

Redaktör: Eva Stoianov