Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 1 mars 2021)

printicon
Publicerad: 26 jan, 2005

Vad är vårdatmosfär, ”det som sitter i väggarna”?

NYHET Vad är det som utgör en god vårdatmosfär, hur skapas den och hur påverkar den patienten? Det är några av de frågor som David Edvardsson försöker besvara i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet 4 februari.

Nästan omedelbart när man kommer till en vårdenhet kan man känna atmosfären eller stämningen där, en atmosfär som antingen upplevs som positiv eller negativ.

Denna avhandling studerar vad vårdmiljö och vårdatmosfär betyder för den som är sjuk och vårdas på institution, för närstående och för personal. Resultaten visar att det är svårt att uppleva god vård i en negativ atmosfär och vice versa, det vill säga att upplevelsen av vårdatmosfär ej går att skilja från upplevelsen av vård och omvårdnad.

Resultaten visar också att vårdmiljön inte bara är en plats där man ger och får vård, utan att den symboliskt säger något om kvaliteten på vården och människors värde. Till exempel symboliserar dammråttor på golvet och vissna blommor i miljön dålig omvårdnad, och leder till frågor som ”om de inte vårdar miljön hur kommer då min vård att bli?”.

Det första mötet är extremt viktigt, om människor blir välkomnade skapas en förutsättning att känna att detta är en plats där man kan känna sig trygg och säker. Utformningen och inredningen av vårdmiljön påverkar också möten mellan människor. Om patienter, anhöriga och vårdare kan mötas och om patienter kan se vad vårdare gör känner man sig trygg. Att man kan känna igen sig bland vardagliga ting och samtal i miljön, och att man har någon att prata med skänker också en trygghet.

Resultaten visar också att vårdarnas tempo symboliserar om de är tillgängliga eller ej. Vårdare som rör sig i rask takt visar att de har bråttom och patienter och närstående drar sig för att fråga om hjälp. Det är också viktigt för upplevelser av trygghet och säkerhet att information ges på ett enkelt språk, och att det finns en övergripande filosofi, gemensamma mål och en gemensam strävan som enar såväl personal som patienter och närstående.

Människors personliga förväntningar påverkar upplevelser av vårdatmosfären. Om vårderfarenheten är bättre än förväntat blir upplevelsen positiv och om den är sämre än förväntat blir den negativ. En skenbart liten detalj som att bli bjuden på en kopp kaffe när man kommer till avdelningen kan betyda väldigt mycket för hur man upplever vården på avdelningen, det vill säga om där finns utrymme att göra det lilla extra och sätta en guldkant på tillvaron.

Vårdmiljöer som innehåller något som fångar intresse, till exempel ett pussel, konst eller utsikt från ett fönster, skapar förutsättningar att lyfta blicken från sin egen svåra situation för en stund, att exempelvis slippa tänka på den svåra strålbehandling som den cancersjuke patienten sitter och väntar på.

Resultaten visar också att så kallad taktil beröring kan lindra den maktlöshet personal många gånger känner inför demenssjuka patienters lidande. Genom beröring suddas gränsen mellan att vara patient och vårdare ut, och det ges möjlighet att kunna se sig själv som en värdefull person och vårdare i en många gånger svår vårdrelation.

Fredagen den 4 februari försvarar David Edvardsson, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Atmosphere in Care Settings – Towards a Broader Understanding of the Phenomenon. Svensk titel: Vårdatmosfär – mot en bredare förståelse av fenomenet. Disputationen äger rum kl 13.00 i Aulan, Vårdvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Marit Kirkevold, Institute for Nursing Science, University of Oslo, Norge.

David Edvardsson är född och uppvuxen i Skellefteå. För mer information, kontakta David Edvardsson på telefon 090-786 91 43, mobiltelefon 0701-76 25 75 eller e-post david.edvardsson@nurs.umu.se.

Redaktör: Bertil Born