Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Våld mot gravida – ett allvarligt hälsoproblem

NYHET Partnerns våld mot gravida kvinnor är ett vanligt och allvarligt hälsoproblem, visar den avhandling med studier från Nicaragua som Eliette Valladares försvarar vid Umeå universitet den 14 september.

Våld mot kvinnor är ett av de vanligaste uttrycken för könsdiskriminering över hela världen och har under de senaste årtiondena börjat betraktas som en folkhälsofråga snarare än som privata familjeproblem. När våldet inträffar under graviditet medför det ännu större hälsorisker och får allvarliga konsekvenser som kan t.o.m. hota både mammans och barnets liv.

Målet med avhandlingen var att undersöka partnervåld under graviditet i Nicaragua: Förekomst och mönster, hur kvinnor uppfattar och handskas med övergreppen samt sambandet med specifika egenskaper hos barnen, t.ex. låg födelsevikt, småväxthet eller förtidig födsel.

Studien är den första publicerade studien i världen där WHO:s mycket omfattande frågeformulär för våld mot kvinnor har använts. Resultaten baseras på en studie av 478 gravida kvinnor ute i samhället, mätningar av stresshormonet kortisol hos 147 av dem samt fallstudier på 303 mödrar omedelbart efter förlossningen.

Djupintervjuer gjordes med kvinnor som varit utsatta för våld under graviditeten. Psykiskt och känslomässigt våld förekom hos 32,4 % av de 478 gravida kvinnorna, fysiskt våld mot 13,4 % och sexuellt våld mot 6,7 %. Alla tre typerna av våld förekom mot 17 procent av offren och hos två tredjedelar var övergreppen allvarliga och upprepade.

Hälften av de utsatta kvinnorna hade fått slag och sparkar direkt riktade mot magen, men inte fler än 14 % hade sökt vård och mycket få hade berättat om våldet eller kontaktat polis och andra myndigheter. Lägre åldrar, oönskade graviditeter och sen eller ingen registrering för mödravård före förlossningen var vanligare bland offren.

Kvinnornas förmåga att konfrontera övergreppen, strategin för att ta sig ur relationen, avgjordes i ett komplicerat samspel av faktorer som ekonomiskt beroende, allvarligheten i våldet, tillgången till sociala resurser, ev. följder för andra parter (t.ex. andra barn i familjen), socialgrupp och personlig förmåga. Låg social ställning, hög emotionell stress och självmordsförsök var förknippade med våld under graviditet. I avhandlingen finns också en studie som visar på starkt samband med att våldsutsattas barn inte tillväxer normalt i fosterlivet.

Som första studie i världen klarlägger den här att sambandet beror på kraftigt förhöjd utsöndring av stresshormon hos modern vilket försämrar näringsförhållanden i moderkakan så att barnet tillväxer sämre. Studierna visade att partnerns våld under graviditet är ett vanligt och allvarligt problem, sannolikt betydligt vanligare än vad studier i Sverige påvisat, som inskränker både rättigheter, hälsa och välfärd för både kvinnan och det ofödda barnet.

Till mödravårdens uppgifter bör ingå att våga fråga och lyssna till och stödja kvinnor som vill berätta om våld de utsatts för, att särskilt följa tillväxten hos det ofödda barnet. Interventionsprogram för att förebygga och spåra den här typen av våld måste prioriteras. Det innefattar vård och rehabilitering för både offer och förövare samt förändringar av de strukturella orsakerna till våldet i samhället.

Eliette Valladares är gynekolog från Nicaragua och doktorand vid enheten för epidemiologi och folkhälsovetenskap. Hon kan nås på tel. 090-7851255 (engelska), epost: Eliette.valladares@epiph.umu.se

Avhandlingen läggs fram vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och folkhälsovetenskap, och har titeln ”Violence during pregnancy, psychosocial factors and child outcomes in Nicaragua”. Fakultetsopponent är professor Berit Schei, Norges naturvitenskaplige universitet, Trondheim. Disputationen äger rum onsdag den 14 september kl. 13.00 i Sal B (Rosa salen), 9 tr., Tandläkarhögskolan.

Redaktör: Hans Fällman