Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 06 dec, 2011

Välfungerande intervju för ungdomar med psykosociala problem

NYHET Josefine Börjesson vid Umeå universitet har utvärderat den svenska varianten av intervjuformuläret Adolescent Drug Abuse Diagnosis, ADAD. Resultaten visar att instrumentet sammanfattar ungdomars allmänna status på ett bra sätt, och kan bidra till att behandlingen fokuseras på rätt områden.

Många ungdomar med allvarliga psykosociala problem vårdas och behandlas på särskilda ungdomshem. För att redan vid inskrivningen få en bred bild av deras situation och aktuella problematik används sedan länge den strukturerade intervjun Adolescent Drug Abuse Diagnosis, ADAD. Josefine Börjesson har i sin avhandling granskat och kvalitetssäkrat intervjuinstrumentet, som idag också används av socialtjänsten och på hem för vård eller boende.
– Verktyget ger ett bra mått på ungas allmänna status, och kan också fånga upp viktiga sidor av personens livssituation som annars kanske skulle ignoreras, säger Josefine Börjesson.

Hennes studier baseras på intervjuer med drygt hundra slumpmässigt utvalda ungdomar i Umeå kommun, och omkring tusen ungdomar placerade på särskilda hem. Frågeformuläret innehåller cirka 150 frågor inom nio områden: fysisk hälsa, skola, arbete, fritid/vänner, familj, psykisk hälsa, brottslighet, alkohol och narkotika. För varje område fås tre mått: intervjuarens skattning av problemen, den ungas egen problemvärdering och slutligen så kallade kompositvärden – ett index som visar på hur allvarliga problemen varit under den senaste månaden.
– Skattningarna överensstämmer väl mellan olika intervjuare, och resultaten är i linje med tidigare internationella utvärderingar som funnit att testet både är pålitligt och praktiskt, säger Josefine Börjesson.

Hon påpekar att en stor fördel med verktyget är att ungdomarna själva får skatta sina problem och hjälpbehov, och på så sätt blir delaktiga i sin egen behandling. Hennes resultat visar också att testet kan underlätta att förutse framtida psykisk ohälsa hos både så kallade normalungdomar och antisociala ungdomar.

De brister som framkommer i utvärderingen rör kompositvärdena, vars mönster skiljer sig åt från intervjuarnas uppskattade bedömningar. Skillnaderna beror troligtvis på att intervjuarna tar hänsyn till ungdomarnas bakgrund, något som är fullt rimligt, menar Josefine Börjesson.
– Avvikelserna bör inte ses som en svaghet hos instrumentet, eftersom värdena inte används av verksamheterna idag.

Statens institutionsstyrelse, SiS, ansvarar för de särskilda ungdomshem som har till uppgift att vårda och behandla vårdkrävande ungdomar i åldern 13–20 år. Många av ungdomarna kommer från splittrade uppväxtförhållanden och socialt utsatta familjer, och det är vanligt med psykiska problem, kriminalitet och missbruk. I SiS forskningsregister fanns i mars 2009 cirka 8 100 ADAD–intervjuer.

Fakta om disputationen

Torsdagen den 8 december försvarar Josefine Börjesson, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Psychometric Studies of the Swedish Version of the Adolescent Drug Abuse Diagnosis (ADAD) Instrument. Svensk titel: Psykometriska studier av den svenska versionen av Adolescent Drug Abuse Diagnosis (ADAD). Disputationen äger rum kl. 13.00 i hörsal 1031, Norra Beteendevetarhuset. Fakultetsopponent är docent Anders Tengström, Karolinska institutet, Stockholm.

Kontaktuppgifter:

Josefine Börjessoninstitutionen för psykologi, Umeå universitetTelefon: 070-919 00 12
E-post: josefine.borjesson@psy.umu.se

Läs hela eller delar av avhandlingen

Redaktör: Camilla Bergvall