Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 19 nov, 2021

Veckans humanist: Jenny Jarlsdotter Wikström

NYHET Veckans humanist är Jenny Jarlsdotter Wikström, hon är vikarierande lektor i litteraturvetenskap och undervisar på programmet för litteraturvetenskap och kreativt skrivande vid Umeå universitet.

Text: Per Melander

Hur ser din väg till humaniora ut?

– Krokig och brokig. Jag jobbade först inom utbildningspolitik och sedan som journalist, producent och kulturkritiker parallellt med mina studier hemma i Finland och trivdes bra med frilanslivet.

– Att jag blev litteraturvetare vid Umeå Universitet är egentligen en lycklig slump, jag sökte en doktorandtjänst av en ingivelse och fick den. Men att jag på något vis ville jobba med skrivande, litteratur och konst har jag alltid vetat.

Vad betyder humaniora för dig?

– Mitt förhållande till humaniora är ambivalent. Kulturstudier kan vara en möjlighet att komma ifrån sig själv, att till exempel genom litteratur, konst och historia närma sig andra röster och platser i världen. Min dröm har alltid varit att få sitta och läsa ifred.

– Men den drömmen får jag ägna mig åt på fritiden – dagens humanistiska vetenskap handlar lika mycket om att skaffa sig pengar, meriter och utrymme så gott det går, och det tycker jag är svårt.

– Men all humanistisk forskning bygger trots det på en önskan eller en förhoppning att kunna förstå det man inte själv har erfarenhet av. Den idealismen är kanske rätt bra ändå.

Vad jobbar du med?

– Jag är vikarierande lektor i litteraturvetenskap och undervisar på programmet i litteraturvetenskap och kreativt skrivande. Därutöver forskar jag, framför allt på samtida poesi och feministiska perspektiv på miljö och natur.

Vad är din drivkraft i jobbet? 

– Känslan av att tillsammans med andra arbeta mot ett brokigt och krokigt mål – den nyss nämnda idealistiska bilden av förståelse tvärsöver tid och rum. Ibland händer det också att man stöter på en text, ett konstverk eller en historisk situation som snärjer in en eller gäckar en, något som man kan få en kick av att reda ut och förklara, om så bara för sig själv.

– Vi humanister arbetar ju i allmänhet med att skapa problem snarare än med att lösa dem och för mig är ett slags nyfiket problemfinnande en stark drivkraft i det intellektuella arbetet.

Vad är roligast i jobbet?

– Mitt arbetslag och våra studenter. Jag har oförskämt roligt på jobbet. Många säger att det är ensamt att jobba som forskare och lärare; man sitter mol allena och stirrar ner på sidorna i en obegriplig bok.

– Så är det emellertid inte för mig. Trots drömmar om att få läsa ifred tänker jag bäst tillsammans med andra och ämnet litteraturvetenskap här vid UmU är ett skapande och rörligt rum att tänka i. Att jobba tillsammans med mina kolleger skänker stor glädje, varje dag.

Vad vill du säga till någon som funderar på att söka kurser eller program inom humaniora?

– Varför inte? Jag valde själv mellan att göra något nyttigt och att göra något roligt. Självklart valde jag det roliga – litteraturvetenskap – och har aldrig ångrat mig.