Vetenskap som brobyggare i en orolig värld – Umeå universitets två event i Almedalen

Tora Holmberg rektor vid Umeå universitet hoppas att många sluter upp på plats i Visby eller följer de digitala utsändningarna av eventen. Foto: Mattias Pettersson

– Universitetens roll som oberoende kunskapsbärare är viktigare än på länge. Idag utmanas den akademiska friheten i allt fler länder vilket i kombination med det försämrade säkerhetsläget försvårar internationellt samarbete samtidigt som norra Sverige får en allt viktigare strategisk betydelse för energi, råvaror och säkerhet. Dessa ämnen ska vi diskutera under våra två seminarier i Almedalen, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet. 

Samtalet på torsdagen under rubriken Vetenskapsdiplomati i en orolig omvärld – vilken roll kan vetenskapen spela? tar avstamp i universitetens roll som oberoende globala kunskapsbärare och belyser hur vetenskap kan fungera som brobyggare i en värld där internationellt samarbete blir allt mer avgörande men också allt svårare att genomföra i praktiken.  

Vetenskapsdiplomati är ett samspel byggt på kunskap 

Begreppet vetenskapsdiplomati saknar en enhetlig definition, men beskrivs ofta som ett samspel mellan forskarsamhället, politiken och diplomatin, där kunskap och vetenskap används för att stärka internationella relationer och hantera globala utmaningar. 

Panelsamtalet samlar företrädare med gedigen erfarenhet från internationellt forskningssamarbete och internationell politik, se alla deltagare nedan. I fokus för samtalet är bland annat akademisk frihet, globala partnerskap och forskningens roll i en mer komplex geopolitisk kontext.  

Internationellt perspektiv

Andreas Göthenberg, vd för Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) lyfter vetenskapsdiplomati som ett viktigt verktyg. 

Andreas Göthenberg, vd för Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT). Foto: STINT

– Mer än 98 % av världens kunskap genereras utanför Sverige och tyngdpunkten för den ledande forskningen förskjuts från länder runt norra Atlanten till länder runt Stilla havet. För att uppnå excellens och bidra till att lösa de globala utmaningarna behöver forskare i Sverige vara uppkopplade till världens främsta forskningsmiljöer, säger Andreas Göthenberg och fortsätter: 

– Samtidigt är det avgörande att både forskare och universitetsledningar har en kontextuell förståelse för att kunna navigera i det geopolitiskt komplexa landskapet. Lärosäten har en särskild roll som långsiktiga internationella aktörer som kan bidra till att bygga förtroende och dialog över nationsgränser, även när de politiska förutsättningarna förändras, men det fordrar kunskap och kompetens. 

Viktigt att Umeå universitet är på plats

Panelsamtalet är utformat som en öppen diskussion och modereras av Erika Bjerström, journalist och författare. Från akademin medverkar förutom Umeå universitet även Kungliga Tekniska högskolan (KTH) genom rektor Anders Söderholm, som har gedigen erfarenhet av internationella utbyten från hela världen, samt Ylva Engström, ledamot i Kungl. Vetenskapsakademin, KVA, och professor i molekylärbiologi vid Stockholms universitet. 

Ylva Engström, ledamot i Kungl. Vetenskapsakademin, KVA, och professor i molekylärbiologi vid Stockholms universitet medverkar också under torsdagen.
Foto: Stockholms universitet

– I dag är det många krafter som verkar för det nationella perspektivet, men de största utmaningarna framåt är globala, och vi måste fortsätta att samarbeta internationellt. På europeisk nivå ska vi värna forskningens frihet och lärosätenas autonomi, samtidigt som vi fortsätter att delta i samarbeten med forskare från hela världen, säger Ylva Engström. 

Även seminarium om totalförsvar

Under onsdagen arrangerar Umeå universitet även ett seminarium under rubriken Forskning och infrastruktur för säkerhet i norra Sverige tillsammans med Luleå tekniska universitet och Campus totalförsvar. Norra Sverige har en växande strategisk betydelse för energi, råvaror, klimatomställning och säkerhet. Det ställer ökade krav på ett robust totalförsvar – där kunskap, innovation och samhällsresiliens utgör viktiga delar. 

Genom att medverka i Almedalen vill Umeå universitet bidra till en bredare diskussion om forskningen och utbildningens roll i samhället – såväl regionalt som nationellt och internationellt.  

– Umeå universitet har som uppgift att genom vetenskapligt baserad kunskap bidra till offentliga samtal och ett demokratiskt samhälle, och då är verkligen Almedalen helt rätt arena. Jag ser mycket fram emot alla viktiga samtal under veckan i Visby, säger Tora Holmberg.