NYHET Genom att identifiera och behandla de patientgrupper med måttlig till svår psoriasis som får bäst effekt av så kallade biologiska läkemedel är det möjligt att uppnå högre hälsa i befolkningen utan att kostnaderna ökar. Det konstaterar Jenny Norlin i den avhandling som hon försvarar vid Umeå universitet den 14 november.
Psoriasis är en kronisk sjukdom som påverkar både huden och lederna. Patienterna kan ha alltifrån en väldigt mild sjukdom, som behandlas med krämer, till en svår sjukdom som kräver systembehandling. Dagens behandlingsriktlinjer säger att patienter med måttlig till svår psoriasis som inte svarar på konventionell systembehandling, kan få tillgång till biologiska läkemedel. Det är viktigt att följa upp hur dessa nya och dyra läkemedel används och vilka hälsovinster de ger bland patienter i klinisk praxis, men också att undersöka om hälsovinsterna motsvarar de höga kostnaderna.
Jenny Norlin, doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, har i sitt avhandlingsarbete undersökt användningen av biologiska läkemedel vid behandling av måttlig till svår psoriasis, genom studier baserade på data från det nationella registret för systembehandling av psoriasis, PsoReg.
Resultaten i avhandlingen visar bland annat att behandlingsriktlinjerna är väl avvägda i förhållande till de hälsovinster som gjordes bland de behandlade patienterna i registret. I genomsnitt hade patienter med måttlig till svår psoriasis hälsovinster som motsvarade kostnaderna i större utsträckning än de patienter som inte uppfyllde kriterierna för måttlig till svår psoriasis.
– Samtidigt visar studierna att det på gruppnivå både finns patienter som är överbehandlade med biologiska läkemedel, som alltså inte har hälsovinster som motiverar det höga priset, och att det finns patienter som är underbehandlade med biologiska läkemedel. Genom att identifiera ”rätt” patientgrupper för biologiska läkemedel kan vi uppnå högre hälsa i befolkningen inom samma budget, säger Jenny Norlin.
Hon berättar vidare att när nya medicinska teknologier, exempelvis i form av läkemedel, introduceras i vården kan vi inledningsvis förvänta oss att det blir en ojämn spridning av behandlingen. Detta eftersom olika läkare, kliniker och regioner anammar teknologin i olika takt.
– Över tid så är det dock troligt att variationen när det gäller att anamma nya teknologier minskar. Mer forskning behövs dock för att undersöka vilka faktorer som påverkar att spridningen av biologiska läkemedel tycks vara ojämn i Sverige och huruvida dessa skillnader består över tid, säger Jenny Norlin.
Jenny Norlin bor i Malmö. Hon är hälsoekonom och doktorand vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, avdelningen för medicin, dermatologi och venereologi, Umeå universitet. Hon kan nås på:Telefon: 073-913 83 47
E-post: jn@ihe.se
Torsdag den 14 november försvarar Jenny Norlin, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, avdelningen för dermatologi och venereologi, sin avhandling med titeln: Effektivitet och kostnader av nya medicinska teknologier - En registerbaserad studie om psoriasis. (Engelsk titel: Effectiveness and costs of new medical technologies – Register-based research in psoriasis.)Opponent: Lars Åke Levin, professor, CMT, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet. Huvudhandledare: Marcus Schmitt-Egenolf, Umeå universitet, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, avdelningen för medicin, dermatologi och venereologi.
Disputationen äger rum kl. 10.00 i Norrlands universitetssjukhus, Hörsal Bergasalen, by 27.
Avhandlingen är publicerad digitalt.
Redaktör: Mattias Grundström Mitz