Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 20 jun, 2018

Vilka använder ”Fråga doktorn” på nätet – och vad tycker de?

NYHET För att möta en ökad efterfrågan på nätbaserade hälsotjänster behöver läkare och annan vårdpersonal ha kunskap att hantera konsultationer över Internet. Detta slås fast i den avhandling som försvaras av Göran Umefjord vid Umeå universitet den 6 oktober.

Det blir allt vanligare att individer söker efter medicinsk information på Internet innan de vänder sig till sjukvården. I Göran Umefjords undersökning har närmare 40 000 konsultationer hos landstingsägda Infomedicas tjänst Fråga doktorn analyserats.

Det visade sig att tre fjärdedelar av de som nyttjade tjänsten var kvinnor, oftast mellan 21 och 60 år. Tjänsten användes dygnet runt. Personer bosatta i större orter var mest benägna att konsultera en doktor på Internet. Ett fåtal personer frågade vid upprepade tillfällen. Frågorna var mycket varierande.

De flesta frågade för egen del. Fråga doktorn användes främst för en första bedömning av ett medicinskt problem, för att få ytterligare information under pågående behandling eller för second opinion. Nästan hälften av frågeställningarna hade inte tidigare blivit bedömda inom vården.

Flertalet som nyttjat tjänsten var nöjda och nästan hälften tyckte att de fått tillräcklig information och inte behövt gå vidare med sin förfrågan. Vissa uttryckte att tjänsten fungerade väl som ett komplement till befintlig sjukvård.

De vanligaste skälen för att vända sig till Fråga doktorn var att det var enkelt och bekvämt, att man kunde vara anonym, att doktorer i vården var stressade, att det var svårt att få den egna tiden att räcka till för att söka vård, eller att man upplevde att väntetiden inom vården var alltför lång. Flera angav att de vänt sig till en doktor på nätet eftersom de var besvikna efter läkarbesök där de upplevt kommunikationsproblem.

De familjeläkare som besvarade frågorna uppfattade sitt uppdrag som stimulerande, utmanande och lärorikt, trots att de inte kunde se frågeställarna eller göra undersökningar. Läkarna uppskattade möjligheten att kunna reflektera över frågan innan de svarade.

Göran Umefjords avhandling understryker samtidigt att det fysiska mötet även i framtiden kommer att utgöra basen i den svenska sjukvården. Konsultationer på Internet kan däremot utgöra ett komplement och i vissa fall ersätta det fysiska besöket. För att möta efterfrågan på Internet-baserade hälsotjänster inklusive konsultationer föreslår Umefjord att läkare och övrig berörd vårdpersonal samt studerande erbjuds utbildning inom området och att etiska riktlinjer upprättas.

Göran Umefjord är uppvuxen i Umeå.
Han nås på mobiltelefon 070-345 37 93 eller e-post umefjord@ymex.net.

Fredagen den 6 oktober försvarar Göran Umefjord, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, allmänmedicin, Umeå universitet sin avhandling med titeln Internet consultation in medicine: Studies of a text-based Ask the doctor service. Disputationen äger rum den 6 oktober kl. 10.00 i sal Betula, byggnad 6M, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Gerhard Andersson, professor, Institutionen för beteendevetenskap, Linköpings universitet.

Redaktör: Bertil Born