Vilken roll spelar inställningen till lärandet för resultaten?

Tidigare forskning har visat att studenter utvecklar sin kunskapssyn och inställning till lärande under universitetsstudier. I sin forskning har Anders Berg undersökt om olika inställningar till lärande påverkar hur exempelvis laborationer uppfattas. Han har även försökt se vad i undervisningssituationen som kan leda till att man ändrar inställning i önskvärd riktning.

Bergs forskning visar att en mera utvecklad kunskapssyn är relaterad till mera motiverat beteende hos studenterna, man ger exempelvis inte upp så lätt om något är svårt att förstå eller innebär en större utmaning. Målet med all högre utbildning i Sverige beskrivs i högskolelagen med ord som:

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet
• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå
• följa kunskapsutvecklingen
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området 

En faktor som kan vara viktig för att studenterna ska nå dessa höga mål är studenternas inställning till lärande. Öppna experiment, där inte allting är beskrivet eller givet av läraren, accepteras lättare av studenter med en mera utvecklad kunskapssyn. Studenter med mindre utvecklad kunskapssyn behöver mera (lärar)stöd och tydliga signaler om vad man förväntas göra och uppnå. Öppna experiment som är lagom svåra leder också till att studenterna blir engagerade och lär sig mera. Här kan lärarens förmåga att bestämma vad som är en lagom svårt för studentgruppen vara viktig och ett exempel på lärarprofessionalism.

– En annan intressant sak med laborationer är att det diskuteras och frågas väldigt mycket, ett exempel är att under fyra laborationsdagar ställde tolv studenter 922 frågor. Det innebär att varje student i snitt ställde fyra frågor per timme. Annan forskning har visat att studenter under föreläsningar ställer i snitt en fråga var sjätte timme. Kanske kan det livliga diskuterandet och frågandet vara en anledning till att lärare och studenter generellt är så positiva till laborationer trots att mycket forskning visat att laborationer inte alltid är så effektiva lärandesituationer, menar Anders Berg.

Bergs forskning visar att studenternas frågor under laborationer kan användas som en indikation om laborationen fyller sina syften. En viktig faktor i undervisningssituationen som kan leda till att studenterna ändrar sin inställning till lärande är att de uppfattar att lärarna respekterar deras ansträngningar. Respekten kan till exempel visa sig genom att man som lärare ställer höga krav och samtidigt är beredd att hjälpa studenterna att nå målen. Ett annat exempel på respekt för studenternas lärande kan vara att man som lärare inbjuder till frågor och dialog och inte ser frågor som ett oönskat avbrott i undervisningen.

Bergs forskning visar att, förutom att försöka välja rätt kurslitteratur, ha bra laborationer och så vidare, kan det finnas anledning för lärare att fundera på hur man kan skapa lärandesituationer som gör att studenter utvecklar sin kunskapssyn. Det kan mycket väl vara så att en mera utvecklad kunskapssyn är något av det viktigaste för att studenterna ska nå de mål för universitetsstudier som högskolelagen uttrycker.

Fredagen den 14 oktober försvarar Anders Berg, kemiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Learning Chemistry at the University level. Student attitudes, motivation, and design of the learning environment. 
Svensk titel: Att lära sig kemi på universitetsnivå. Studenters attityder, motivation och lärandesituationens utformning.

Disputationen äger rum klockan 13.00 i KBC-huset, KB3 A9, Fakultetsopponent är Helge Strömdahl, professor, Inst. för Tematisk utbildning och Forskning (ITUF) Linköpings universitet

Anders Berg nås på:Tel: 090-786 99 74 eller 073-620 50 60
E-post: anders.berg@adm.umu.se

Redaktör: Carina Dahlberg