Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Personalbild Arvin Behzadi

Arvin Behzadi

Arvin Behzadi är doktorand och AT-läkare som bedriver forskning inom den neurodegenerativa sjukdomen amyotrofisk lateralskleros (ALS).

Kontakt

E-post
Telefon

Verksam vid

Anknytning
Doktorand (tjänstledig) vid Institutionen för klinisk vetenskap Enhet: Neurovetenskaper
Plats
Norrlands universitetssjukhus, Umeå universitet, Klinisk vetenskap Umeå universitet, Klinisk vetenskap, 901 85 Umeå

Arvin Behzadi forskar inom biomarkörer för diagnos och prognos vid den neurodegenerativa sjukdomen amyotrofisk lateralskleros (ALS). ALS är en dödlig sjukdom som innefattar nervcellsdöd i hjärnan och ryggmärg där majoriteten av patienter med diagnosen ALS avlider inom cirka 2–4 år efter symptomdebut. Forskningen innefattar analys av biomarkörer i både ryggmärgsvätska och blod samt genetisk analys.

Arvin har erfarenhet inom klinisk och translationell forskning, forskning inom biomarkörer, biobanksforskning och biostatistik. Arvin har även erfarenhet av kliniskt arbete som AT-läkare samt erfarenhet av att undervisa i ämnena anatomi och histologi.
 
Syftet med forskningen kan sammanfattas enligt följande:

  • Kartlägga skillnader i halter av olika biomarkörer mellan patienter med ALS och patienter med andra sjukdomar som kan likna ALS i det tidiga skedet. ALS kan vara svår att diagnosticera i det tidiga skedet och det är inte ovanligt med lång utredningstid och att patienter får en felaktig diagnos i det tidiga skedet. Att få en korrekt ALS-diagnos i ett tidigt skede i sjukdomsförloppet skulle kunna föranleda tidig insättning av bromsmedicin mot sjukdomen.

  • Utforska skillnader i halter av biomarkörer mellan olika typer av ALS beroende på klinisk symptomdebut, genetisk mutation och sjukdomsstadie samt deras koppling till överlevnad. ALS kan anses vara ett syndrom med olika kliniska symptom och prognos. Sjukdomsförloppet vid ALS kan variera avsevärt mellan olika patienter vilket kan bero på olika faktorer, exempelvis typ av mutation eller avsaknad av känd mutation.

  • Upptäcka nya aspekter kring sjukdomen ALS vilket skulle kunna ge bättre insikt kring vilka mekanismer som skulle kunna leda till att man insjuknar i sjukdomen. Biomarkörer skulle möjligtvis även kunna användas för att utvärdera terapeutisk effekt.

  • Validera kända biomarkörer i ryggmärgsvätska även i blodet. Att kunna mäta en biomarkör i blodet kan ge praktiska fördelar till skillnad från ryggmärgsvätska som kräver en lumbalpunktion.
Scientific Reports, Nature Publishing Group 2021, Vol. 11, (1)
Behzadi, Arvin; Pujol-Calderón, Fani; Tjust, Anton E.; et al.

Forskargrupper

Gruppmedlem