Forskargrupp Vi bedriver klinisk och pre-klinisk forskning om amyotrofisk lateralskleros (ALS) och frontolateral demens (FTD).
ALS är ett samlingsnamn för en grupp motorneuronsjukdomar som drabbar cirka 230 personer i Sverige varje år. Gemensamt för alla varianter är att förlust av motoriska nervceller i hjärna och ryggmärg leder till muskelförsvagning och så småningom förlamning. Symtomen sprider sig gradvis i takt med att fler motoriska nervceller bryts ned och patienter avlider oftast inom 5 år, som följd av att andningsmuskulaturen drabbas.
FTD, kallas även pannlobsdemens, och är en sjukdom som visar sig genom personlighetsförändringar. Koncentration, omdöme och impulskontroll försämras. Minskad initiativförmåga, vredesutbrott och bristande empati är andra tidiga tecken. För vissa kan symtomen börja med minskad språkförståelse och svårighet att uttrycka sig i ord. Symtomen blir fler i takt med att hjärnskadan sprider sig och patienten får svårt att sköta sin vardag.
Vår forskning kring ALS och FTD innefattar till stor del analyser av forskningsprover från patienter och anhöriga. Våra huvudspår är:
Möt läkaren och forskaren Peter Andersen som söker orsaken bakom ALS med förhoppningen att kunna hitta en så kallad genterapi som kan stoppa sjukdomsutvecklingen. I fokus står genen SOD1 och resultat från en kartläggning av ALS-släkter i Norrland. Reportaget är producerat av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse 2022.
Hur ärvs ALS? Finns det lovande mediciner? Frågorna var många vid populärvetenskapliga webbinariet om ALS.
I år går Mångbergs pris till Peter Andersen för hans insatser inom ALS-forskningen.
Peter Andersen har funnit mekanismer som kan göra det möjligt att behandla eller till och med förebygga ALS.