Linda Widar

Forskningsfokus och uppdrag

Betydelsen av en god arbetsmiljö och hälsa i arbetslivet

Arbetet utgör en betydande del av människors liv och har en stor inverkan på människors livskvalitet, både i termer av hälsa och ekonomi. En god arbetsmiljö där individers kompetens tillvaratas, utveckling främjas, inflytande i arbetet möjliggörs och det finns ett aktivit stöd genom ledarskap stärker människors förutsättningar för ett friskt och långt arbetsliv. Brister i arbetsmiljön i form av tung fysisk belastning, höga krav i kombination med låg kontroll och otillräckliga praktiska eller sociala resurser kan i stället leda till ohälsa, nedsatt arbetsförmåga, sjukskrivning och ett förkortat arbetsliv. Att främja människors förutsättningar för ett hälsosamt arbetsliv är således av stor vikt för den enskilde individen och dennes livssituation, men har också stor betydelse för arbetsmarknadens utveckling liksom för samhällets generella välfärd.

Att främja hälsa och förebygga ohälsa i arbetslivet

Arbetsgivares och chefers engagemang i medarbetares arbetssituation och arbetsmiljön har en avgörande betydelse för utfall som hälsa, trivsel och prestation i arbetet. Chefer innehar det dagliga praktiska ansvaret för anställdas arbetsmiljö och är därför en avgörande resurs för ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete. Om arbetsgivare och chefer är engagerade och genomför tidiga insatser för att upptäcka och förebygga fysiska, psykosociala och organisatoriska brister i arbetsmiljön kan förekomsten av ohälsa i arbetslivet minskas och förutsättningarna för välmående och produktiva arbetstagare stärkas. I Umeå universitets forskningsprojekt Arbetsplatsdialogen för arbetsgivare (AD-A) har ett digitalt metodstöd utvecklats för att underlätta arbetsgivares upptäckt av ohälsa, möjliggöra anpassningar i arbetet och stärka dialogen mellan chef och medarbetare för att undvika sjukskrivning samt underlätta återgång i arbete. Ett steg i projektet har varit att göra AD-A fritt tillgängligt för alla, och metoden finns därför att ladda ner via Prevent.se. Arbetsmiljöverket har rekommenderat arbetsgivare att använda AD-A för arbetsanpassning och tillsynsaktiviteter. I ett pågående forskningsprojekt har AD-A implementerats och prövats av chefer och HR i stora respektive små företag genom två interventionsstudier. Just nu pågår analys och utvärdering av AD-A metodens användarvänlighet samt chefers, HR:s och medarbetares upplevelser av användningen av AD-A.

Distansarbete och dess möjligheter och utmaningar för välbefinnande i arbetet

Många yrkesgrupper har möjlighet att distansarbeta, det vill säga att förlägga hela eller delar av sin arbetstid från en annan plats än den ordinarie arbetsplatsen. Distansarbete kan å ena sidan ge arbetstagare större flexibilitet att anpassa arbetet efter professionella och privata behov, vilket kan underlätta arbetsprestation, livsbalans och tid för återhämtning under och efter arbetsdagen. Å andra sidan kan distansarbete göra det svårt att avgränsa arbetet i tid, rum och mentalt, och begränsa arbetets sociala relationer. I sådana fall kan distansarbete leda till gränslösa arbetstider, otillräcklig fysisk, psykisk och kognitiv återhämtning, ökad stress och isolering från arbetsplatsens gemenskap. Distansarbete kan begränsa arbetsgivares och chefers insyn och inflytande över anställdas arbete, arbetsplats och sociala relationer och därmed utmana insatser rörande anställdas hälsa och arbetsmiljö. Distansarbete kan också förändra förutsättningar för chef- och ledarskap. I takt med att allt fler arbetsgivare erbjuder sina anställda möjligheten att distansarbeta blir det allt viktigare att stärka kunskapen om arbetsmiljö, hälsa och ledarskap vid distansarbete. Genom min avhandling "Telework in academia - Opportunities and challenges for well-being at work" utforskade jag biologiska, psykologiska, sociala och organisatoriska aspekter av anställdas välbefinnande i arbetet vid distansarbete, samt undersökte chefers upplevelser av att leda på distans.