Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Strategier för ett hållbart arbetsliv ur ett arbetsgivar- och medarbetarperspektiv

Forskningsprojekt Hur kan vi skapa förutsättningar för ett långt, hållbart och hälsosamt arbetsliv för fler än priviligierade grupper av anställda? Detta är i grunden en mycket komplex fråga där kunskapsläget är relativt begränsat.

Genom ett multidisciplinärt sammansatt forskarteam presenteras ett forskningsprogram med kapacitet att utifrån olika teoretiska perspektiv och metodologiska ansatser studera den komplexa interaktionen mellan välfärdsstatliga försörjningsalternativ, utstötningsmekanismer i arbetslivet, organisationers och arbetsgivares anpassningar av arbetsvillkor samt anställdas hälsa och motivation.

Projektansvarig

Mikael Stattin
Professor
E-post
E-post
Telefon
090-786 57 14

Projektöversikt

Projektperiod:

2021-11-01 2027-10-31

Forskningsområde

Sociologi

Externa finansiärer

Forte

Projektbeskrivning

Genom att utnyttja såväl survey,- register som livsloppsdata, samt intervju- och observationsdata studeras i programmet tre övergripande forskningsfrågor.

  1. Hur olika erfarenheter och arbetsvillkor under livsloppet påverkar möjligheterna för ett långt, hållbart och hälsosamt arbetsliv.
  2. I vilken utsträckning använder svenska arbetsgivare strategier och metoder för att underlätta, stimulera och motivera anställda att arbeta sent i livet.
  3. Hur kan anpassningar av arbetsförhållanden, riktade HR-strategier och organisatoriska interventioner förbättra möjligheterna till ett långt arbetsliv för anställda med kognitivt och fysiskt krävande arbeten.

En projektorganisation med representanter från offentliga och privata organisationer, fackföreningar etc kommer att etableras inom programmets ram. Detta nätverk utgör en arena för dialog och lärande i interaktion med praktiker vilket är en nyckel till att skapa synergier i programmet och medverka till att forskningsresultat bidrar till en reell utveckling mot ett långt och hållbart arbetsliv för anställda inom olika sektorer och branscher.

Fem delprojekt

Programmet består av fem olika men närbesläktade delprojekt där olika aspekter av hållbart arbetsliv studeras. 

Delprojekt 1.
Arbetstagares och arbetsgivares strategier och rutiner för ett förlängt arbetsliv: pensionspreferenser, arbetsanpassningar och digitalisering

Relativt lite uppmärksamhet har ägnats frågan om i vilken utsträckning som organisationer utnyttjar specifika strategier och rutiner för att förbättra äldre medarbetares möjligheter till ett förlängt och hållbart arbetsliv. Samtidigt har forskare efterlyst åtgärder på nationell och organisatorisk nivå för att upprätthålla äldre anställdas konkurrenskraft, motivation och förmåga att fortsätta arbeta i hög ålder (Truxillo et al. 2015). Därför behövs mer kunskap om olika hur organisationer i Sverige hanterar frågan om äldre medarbetares möjligheter till ett förlängt arbetsliv.  Vidare har studier visat att vissa organisationer tenderar att se äldre anställdas kompetens och expertis som en viktig tillgång som är värd att behålla, medan andra utifrån mer stereotypa bilder ser på äldre arbetskraft som t.ex. mindre produktiva och motiverade (Henkens 2005, OECD 2017). Med utgångspunkt i tidigare resultat av äldre anställdas möjligheter och motivation till att arbeta i sen ålder (Stattin & Bengs 2021, Jonsson et al. 2021), kommer detta projekt att genomföra en nationell kartläggning av såväl stora som små, offentliga och privata organisationers aktiviteter, strategier och rutiner för att behålla äldre medarbetare. Projektet undersöker också i vilken utsträckning som sådana åtgärder interagerar med medarbetares syn på pensionsåldern och faktisk pensionsålder?

En aktuell fråga i relation till äldre arbetskraft är det faktum att covid-19-pandemin inneburit en snabbare övergång till digitalt arbete för både anställda och arbetsgivare. Detta skifte kan förstås som en del av en möjlighetsstruktur för både arbetsgivare och anställda där digitalt arbete kan fungera som ett medel för ett förlängt arbetsliv genom ökade möjligheter till flexibilitet och nya arbetsuppgifter. Tidigare studier identifierar dock äldre som en riskgrupp för utanförskap när arbetsplatser, och samhället i stort, digitaliseras (Hunsaker & Hargittai 2018). Därmed kan digitaliseringen påverka möjligheterna till ett förlängt arbetsliv både positivt och negativt. Därför, och som ett andra syfte i detta delprojekt, utforskar denna studie, arbetsgivares och anställdas strategier i relation till äldre arbetstagare och  digitalisering, särskilt om digitala lösningar kan fungera som ett medel för ett förlängt arbetsliv.

Delprojekt 2.
Arbetsplats-dialog för ett hållbart arbetsliv

Arbetsgivare ansvarar för att främja en god arbetsmiljö, förebygga risker för ohälsa och anpassa arbetsuppgifter utifrån medarbetarnas psykiska och fysiska förutsättningar. Tyvärr saknar arbetsgivare ofta kunskap och strategier för hur man ska agera för att förebygga och rehabilitera arbetsrelaterad ohälsa (Danielsson 2017, Fagerlind 2018). Små organisationer kan vara särskilt utsatta eftersom strukturen för arbetsmiljöarbetet är mindre utvecklad (Hagqvist 2020). Tidigare forskning har visat att en dialogbaserad arbetsplatsintervention kan främja återgång i arbete för sjukskrivna anställda (Sennehed 2018). Genom att underlätta en dialog mellan arbetsgivaren och arbetstagaren skulle båda parter kunna få en djupare förståelse för de centrala orsakerna till sjukskrivning och bidra till en positiv omorientering mot framgångsrik återgång i arbete istället för en slutpunkt för anställning (Strömbäck 2020). Dessutom stärker arbetsplatsdialogen arbetsgivarnas förmåga att agera i den komplexa och mångfacetterade återgångsprocessen (Eskilsson 2020). Ändå är lite känt om hur en arbetsplatsdialog och anpassningar skulle kunna användas som tidiga förebyggande åtgärder som möjliggör en hållbar arbetssituation, t.ex. för äldre anställda. I detta delprojekt utforskar vi hur en arbetsplatsdialog skulle kunna användas av arbetsgivare för att stödja anställda med tidiga tecken på ohälsa och möjliggöra en fortsatt hållbar arbetssituation.

Förutom att arbetsgivare behöver förbättrade kunskaper om hur de kan agera (Danielsson 2017, Fagerlind 2018), ökar även stressrelaterad ohälsa och långtidssjukskrivningar bland chefer (Försäkringskassan 2020). Höga krav och ett gränslöst arbete innebär att arbetsgivare behöver kunna leda sig själva. Därför, som ett andra syfte, kommer denna studie att undersöka arbetsgivares upplevda stress och dess betydelse för arbetsmiljöarbetet.

Delprojekt 3.
Hur kan arbetsbelastningen anpassas, och vilka faktorer främjar ett hållbart arbetsliv i yrken med hög fysisk arbetsbelastning

Det är välkänt att höga yrkesmässiga fysiska påfrestningar ökar risken för sjukersättning på grund av muskel- och skelettbesvär (Järvholm et al. 2014). Det kan också finnas en ökad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och för tidig död, den så kallad fysisk aktivitetsparadoxen, eftersom fysisk aktivitet på fritiden är fördelaktigt, men bevisen på skador från fysisk aktivitet på jobbet är fortfarande otillräckliga (Coenen et al. 2020). Ökad kunskap om dessa frågor är avgörande för utformningen av rekommendationer kring fysisk påfrestning i arbetet, vilket är särskilt viktigt att tillämpa hos anställda med hög ålder, som har en lägre total fysisk kapacitet. I en tidigare studie fann vi att ”anpassning” från höga till lägre fysiskt ansträngande jobb höjde pensionsåldern (Söderberg 2021). Dessutom har tidigare studier visat stor variation av den individuella fysiska påfrestningen inom samma yrke, vilket indikerar behovet av individuella bedömningar för att ta reda på en lämplig arbetsbelastning som begränsar risken för ohälsa (Stevens et al. 2021). Sådana utvärderingar inkluderar idealt sett både muskuloskeletal och kardiovaskulär arbetsbelastning där den senare i hög grad beror på arbetstagarens kondition (Stevens et al. 2021). I detta delprojekt studerar vi vilka bedömningar och anpassningar anställda med fysiskt krävande jobb behöver för att möjliggöra ett hållbart och förlängt arbetsliv. Mer specifikt frågar vi; vilka behov och anpassningsmöjligheter finns för äldre medarbetare med fysiskt krävande arbete? Vilka är framgångsfaktorerna för ett hållbart arbetsliv fram till pensionering i fysiskt krävande arbeten? Hur påverkar en hög fysisk arbetsbelastning pensionsåldern och risken för sjukdomar och dödlighet?

Delprojekt 4.
Effekten av arbetsanpassningar på person-jobbmatchning, arbetsmotivation och fysisk och psykisk hälsa hos äldre anställda

Arbetsanpassningar för att förbättra självreglerande strategier och öka person-jobb-matchning har visat sig lovande (Oprea et al. 2019). Även om äldre anställda är mer benägna att dra nytta av anpassningar än yngre anställda (Kooij et al. 2017, 2020), inkluderar tidigare studier främst unga och medelålders anställda, med relativt korta uppföljningar. Detta är problematiskt eftersom anpassningar av arbetet erbjuder äldre anställda ett verktyg för att framgångsrikt åldras på jobbet genom att de kontinuerligt kan anpassa sitt jobb till intrapersonella förändringar orsakat av åldrandeprocessen. I det här projektet undersöker vi effektiviteten av insatser för att anpassa arbetet för äldre anställda genom att använda en longitudinell studiedesign för att fånga både processer mellan personer och inom en person på olika tidsskalor. Mer specifikt kommer vi att undersöka kort- och långtidseffekter av anpassningar på person-jobb-matchning, arbetsmotivation och fysisk och psykisk hälsa.

Delprojekt 5.
Betydelsen av ansträngande och dåliga arbetsförhållanden, anställningskontinuitet och kompetensutveckling för ett längre arbetsliv

Medan tidigare studier visar att dåliga arbetsförhållanden, osäkra anställningsförhållanden, dålig hälsa, kön och humankapital starkt påverkar arbetslivets längd (se t.ex. Axelrad & Mcnamara 2018, Larsen & Pedersen 2017), är det få som har undersökt hur dessa processer utvecklas över tid och påverkar arbetslivslängden. Utifrån ett livsloppsperspektiv är det troligt att utsikterna för ett förlängt arbetsliv smalnar av långt innan människor börjar ta aktiva beslut om sin egen pension. I detta delprojekt undersöker vi arbetskarriärer över en betydande del av arbetslivet för att bättre förstå hur förhållanden under livsförloppet bidrar till att forma möjligheterna och begränsningarna för ett förlängt arbetsliv. Mer specifikt frågar vi: I vilken utsträckning är långvarig exponering för ansträngande och bristande arbetsförhållanden relaterad till arbetslivets längd? Vilken roll har anställningskontinuitet och karriärrörlighet under yrkeskarriären för arbetslivets längd och för män respektive kvinnor? I vilken utsträckning är skillnader i humankapital och kompetensutveckling under livsloppet förknippade med ett förlängt arbetsliv? Förbättrad kunskap på dessa områden kan visa varför vissa anställda är mer benägna att arbeta senare i livet än andra, identifiera händelser i arbetslivet som kan påverka såväl tidig som sen pensionering och därmed ge viktiga nycklar till hur sannolikheten för långt, hälsosamt och hållbart arbetsliv kan förstärkas.

Externa finansiärer