Det är en förlust för samhället när vetenskap och utbildning begränsas av konflikter och politiska beslut, men internationella samarbeten ställer också stora krav på ansvar. Akademins engagemang för öppenhet är viktigare än någonsin, men också svårare än tidigare. Tora Holmberg är rektor vid Umeå universitet och resonerar om hur Umeå universitet hela tiden balanserar öppenhet med säkerhet för att vara så tillgängliga som möjligt och så begränsade som nödvändigt.
Under vinjetten Perspektiv på: ger ledningen vid Umeå universitet sin syn och perspektiv på aktuella frågor. Frågor som rör och berör akademins uppgifter och bidrag till utvecklingen av ett framstående och demokratiskt samhälle, i dag och i morgon.
Har du kommentarer till texterna kan du använda e-postadressen: perspektivpa@umu.se.
De globala utmaningar vi står inför — klimatförändringar, pandemier, teknologiska omvandlingar och geopolitiska spänningar — ställer stora krav på forskarvärlden att bredda samarbeten och bygga allianser, och samarbeta över gränser. Det är också kärnan i det vi i högskolevärlden kallar för vetenskapsdiplomati: att bygga relationer mellan forskarsamhällen som kan minska spänningar mellan länder och skapa möjligheter för gemensamma lösningar. Ibland handlar det om avancerad diplomati, ibland om något så enkelt som ett studentutbyte eller ett gemensamt projekt. Men det är sällan okomplicerat.
I dag måste universiteten balansera öppenhet med säkerhet på genomtänkta sätt. Politiska spänningar påverkar vilken forskning som görs, hur kunskap delas och vilka samarbeten som är möjliga. Det är en förlust för samhället när vetenskap begränsas av konflikter och politiska beslut som i sin konsekvens inskränker den akademiska friheten. Innovation, förståelse och fred blir svårare att nå. Just därför är akademins engagemang för öppenhet viktigare än någonsin.
Internationella samarbeten bygger på en enkel idé: möten mellan människor från olika länder och kulturer gör våra kärnuppdrag på universiteten bättre. De breddar perspektiv, stärker forskningen och fördjupar utbildningen. För ett litet land som Sverige är internationellt samarbete inte ett val — det är en förutsättning för utveckling och välstånd.
Vid Umeå universitet arbetar vi målmedvetet för att vara öppna mot världen. Strategiska samarbeten stärker vår forskning och utbildning, och gör att vi på ett bättre sätt kan bidra till samhället. Men internationella samarbeten ställer också krav på ansvar. I Sverige har universiteten stort mandat att själva bedöma risker och möjligheter, en strategi som är mycket klok. Till vår hjälp har vi olika stödfunktioner. Vetenskapsrådet släppte tidigare i år vägledande riktlinjer för en ansvarsfull internationalisering som förutom forskning även omfattar rekrytering, student- och forskarmobilitet, utländsk finansiering, med mera. En nationell stödfunktion är under etablering. Sveriges universitets och högskoleförbund (SUHF) har en rådgivande expertgrupp för internationalisering.
Strategin med att lägga ansvaret på universiteten är klok för att det är de som känner sin egen verksamhet bäst och därmed har bättre möjlighet att väga risker mot nytta. Vid Umeå universitet hjälper vi till exempel forskare och akademiska ledare med juridiskt stöd, checklistor och praktiska verktyg för att säkerställa att samarbeten är så etiskt hållbara och säkra som möjligt. Målet är enkelt: att vara så öppna som möjligt och så begränsade som nödvändigt.
I vår nya vision siktar vi på att vara ett av Sveriges ledande universitet 2035 och internationellt erkänt för kvalitet och genomslag. Internationalisering är en central del av strategin och ett av våra mål i verksamhetsplan 2027-2029 är att alla lärare och forskare ska ha internationell erfarenhet och att studentutbytena ska öka substantiellt. Vi kommer genomföra ett antal aktiviteter för att nå detta mål. Umeå universitets aktiva deltagande i en Europauniversitetsallians - EC2U - är ett av våra viktiga verktyg. Satsningar på internationell rekrytering är exempel på andra.
Umeå universitet har ett antal väl valda strategiska partnerskap utanför Europa, här kan du läsa mer om vilka det är. Vårt engagemang i till exempel MIRAI - Mutual-understanding, Intellectual Relations and Academic Exchange Initiative - är ett partnerskap mellan svenska och japanska universitet och har skapat både forskningskontakter och gemensamma projekt sedan 2017. Det är bara ett exempel på vad långsiktigt samarbete kan åstadkomma. Vi är stolta över att få fortsätta som koordinerande universitet även nästa år för de svenska lärosäten som deltar i samarbetet.
Sociologen Michèle Lamont talar om vikten av att ”se andra”, att erkänna deras värde. Det är en grundläggande mänsklig handling och en förutsättning för interaktion och samarbete. Att samarbeta inom forskning och konstnärlig verksamhet hjälper oss att förstå varandra och skapa gemensamma framtider. Så svaret på frågan i rubriken är inte bara ja - vetenskapen kan vara en brobyggare – svaret är att universiteteten och vetenskapsdiplomatin spelar en allt viktigare roll ju mer komplex omvärld vi verkar i.
Vi måste fatta kloka beslut, men också vara öppna, nyfikna och engagerade i världen. Akademisk frihet, demokrati och integritet är värden som måste försvaras, och internationellt samarbete är en förutsättning för att lyckas. I en tid av osäkerhet behöver vi hålla huvudet kallt och hjärtat varmt. Och det gäller inte bara oss på universitetet, det gäller även ute i det omgivande samhället. Det är ju bara tillsammans vi kan övervinna de globala utmaningar vi står inför.
Tora Holmberg, rektor Umeå universitet, måndag 9 november 2026
Den 10 november är det Världsvetenskapsdagen för fred och utveckling 2026 som arrangeras av Internationell Science Council.
