REPORTAGE Trots det vackra vädret sökte sig många in till Kajscenen på Väven lördag den 21 mars. Där firade Umeå universitets uppskattade populärvetenskapliga evenemang ”Fika efter en forskare” sitt tioårsjubileum.
Informationskommittéens vice ordförande Maria Gustafsson laddar med bulle och kaffe. Sedan starten 2016 har ”Fika efter en forskare” blivit ett uppskattat forum där många Umeåbor samlas på lördagar för att möta forskare inom medicin och hälsa i ett samtalsnära och lättillgängligt format över en kopp kaffe och en bulle, med stort utrymme för nyfikna frågor och dialog. Maria Gustafsson laddar med bulle och kaffe.
BildIngrid SöderberghDet var roligt att få fira det engagemang som vår publik, våra forskare och arrangörer har visat genom åren
– Det var en fantastisk dag och det kom så mycket folk att bullarna till och med tog slut! Det var roligt att få fira det engagemang som vår publik, våra forskare och arrangörer har visat genom åren. För Medicinska fakulteten är ”Fikat” en viktig arena där forskare tar plats i offentligheten och bidrar till en levande relation mellan universitet och samhälle, säger Josy ter Beek, arrangör och ordförande i informationskommittén vid Medicinska fakulteten, Umeå universitet.
För forskarna är evenemanget en chans att prata om sin forskning med en vetgirig publik och bidra till att stärka förtroendet för vetenskap hos allmänheten. För publiken, både i salen och via livesändningen, innebär det en chans att ta del av ett smörgåsbord av aktuella ämnen i ett lättsmält format.
Publiken består inte bara av nyfikna förbipasserande, många är återkommande stamgäster. Barbro Helsing och hennes man Percy Helsing är två av dem som ofta sitter på plats tidigt. Redan klockan tolv, en timme före start, har de reserverat sina stolar.
Umeåborna Barbro och Percy Helsing är frekventa besökare på Fika efter en forskare. De uppskattar att eventet tar upp aktuella teman och de är allmänintresserade av forskning.
BildIngrid Söderbergh– Vi brukar vara här så ofta vi kan. Det är trevligt, man träffar folk och det är väldigt bra för oss pensionärer, säger Barbro Helsing.
Paret flyttade till Umeå 2014 och beskriver sig som allmänintresserade, med ett särskilt engagemang i hjärt‑kärlforskning efter egna erfarenheter. De följer vetenskap både genom att läsa tidningar och via andra arrangemang, men uppskattar enkelheten hos Fika efter en forskare.
– Här får man saker förklarade på ett målande sätt. Jag kommer hit för att lära mig något nytt och ofta tänker man ’oj, vad intressant’!, säger Barbro.
För henne och Percy är det tydligt att evenemanget fyller en viktig funktion: att hjälpa allmänheten navigera i ett samhälle där utvecklingen går snabbt.
Och medan publiken tar plats för att lyssna, börjar också dagens hedersgäster samlas: Kristina Lejon, initiativtagare till Fika efter en forskare, samt Mari Norgren och Birgitta Olofsson, som båda haft ledande roller i arrangemangets utveckling.
De hälsar varmt och glatt på varandra och beskriver det som ”fantastiskt roligt att vara tillbaka”. För hedersgästerna och deras medföljare hade platser reserverats på första raden.
Birgitta Olofsson, Mari Norgren och Kristina Lejon har varit nyckelpersoner i arrangemangets planering och utveckling i starten.
BildIngrid SöderberghDet är informationskommittén vid Medicinska fakulteten, Umeå universitet, som står bakom Fika efter en forskare. När kommittén 2016 ville hitta nya sätt att göra medicinsk forskning mer tillgänglig och nå ut till fler, tog Kristina Lejon tillsammans med den dåvarande kommittén initiativet till att utveckla ett helt nytt koncept. Det tidigare huvudevenemanget ’Forskningens dag’ på campus hade börjat tappa besökare, och behovet av förnyelse var tydligt.
Resultatet blev korta, visuellt stödda presentationer på under tio minuter och en strategisk flytt av evenemanget från campus till centrala Umeå. Det var en förändring som snabbt fick genomslag.
– Vi var framför allt osäkra på om forskarna skulle klara av det korta formatet, men det visade sig fungera fint redan från start, säger Kristina Lejon. Och mottagandet blev mycket positivt, fikat gjorde sitt till.
I dag, tio år senare, fortsätter kortformatet att vara kärnan i succén om än det strikta formatet med automatisk bildövergång är borttaget.
I vanlig ordning föreläste tre forskare från helt olika ämnesområden vid jubileumstillfället: läkaren Christina West, läkaren Hugo Lövheim och psykologen Inga Dennhag. På scen avhandlades självmedkänsla hos ungdomar, sambandet mellan herpesvirus och Alzheimers samt barnets bakterieflora vid kejsarsnitt.
BildIngrid SöderberghFör att föreläsarna ska känna sig trygga och för att publiken på plats och online ska få en bra upplevelse måste tekniken fungera. Hans Karlsson och Ida Åberg, medieproducenter på Inhousebyrån vid Umeå universitet, sköter ljud och bild med säker hand. De har varit med från start och sett utvecklingen på nära håll.
– För tio år sedan kämpade vi för att överhuvudtaget få ut en livesändning. Tekniken var ny och vi sände på allt från YouTube till Vimeo som plattform, säger Hans Karlsson.
Hans Karlson, Inhousebyrån vid Umeå universitet sköter teknik och livesänding med säker hand.
Bild[Fotograf saknas]I dag är stabilitet och kvalitet en självklar del av produktionen. Med fler tittare har de också fått resurser att utveckla formatet så att det är lätt att följa, både live och i efterhand. På Umeå universitets webb finns dessutom en skattkista med tidigare föredrag att botanisera i.
Precis som vid premiären 2016 stod både Hugo Lövheim och Christina West åter på scenen under jubileet. Deras närvaro knöt ihop dåtid och nutid och förstärkte jubileets karaktär av både firande och reflektion.
– I en tid då desinformation och förenklade budskap sprids allt snabbare, både i samhället och online, blir mötesplatser för öppen och populärvetenskaplig forskningskommunikation allt viktigare, säger Jon Petter Stoor, nuvarande ledamot i informationskommittén.
Jon Petter får medhåll från Maria Gustafsson, vice ordförande i kommittén:
– Det är värt att komma ihåg att forskning till stor del finansieras med skattepengar och ofta är beroende av att människor deltar i studier. Därför är det en självklarhet att vi berättar om vad forskningen kommer fram till, säger hon.
Intresset bland umeåborna är stort. Fika efter en forskare har nästan alltid två fullsatta sittningar med runt 150 personer vardera. Därutöver är det upp till 100 som följer livesändningen digitalt
BildIngrid Söderbergh
Efter förläsningarna är publiken välkommen att prata vidare med forskarna. Hugo Lövheim får många frågor om demens.
BildIngrid Söderbergh