Information till medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 4 juni 2020)

Hoppa direkt till innehållet
printicon
Publicerad: 13 jun, 2019

Vårdens kompetensförsörjning en ödesfråga för Sveriges glesbygd

REPORTAGE Ministern för forskning och högre utbildning Matilda Ernkrans (S) besökte Umeå universitet för ett seminarium om framtidens kompetens inom hälsa och sjukvård. I norr finns styrkor i form av stark samverkan mellan universitet och regioner. Men glesbygdens krympande, åldrande befolkning innebär svåra utmaningar för samhället att lösa.

Film: Ministerns reaktioner efter seminariet
Ministerns reaktioner efter seminariet

Matilda Ernkrans (S), minister för forskning och högre utbildning, sammanfattar intrycken från seminariet "Framtidens kompetens inom hälsa och sjukvård" och ger sin bild av vad politiken kan göra för att lösa framtidsutmaningarna.

För att se hela seminariet i efterhand, gå till slutet av artikeln

Alltsedan Matilda Ernkrans (S) tillträdde som minister för forskning och högre utbildning har framtidens kompetensförsörjning varit någon hon pekat ut som en central fråga inom detta område av politiken.

Under våren 2019 har Ernkrans besökt Malmö universitet och Göteborgs universitet för seminarier om skolans respektive näringslivets framtida kompetensförsörjning. I Umeå 12 juni stod vård- och omsorgssektorn i fokus:

- Inom hälsa och sjukvård vet vi att vi har utmaningar vad gäller bemanning och tillgänglighet. Vi har en demografisk utmaning som sätter en extra press, beskrev Matilda Ernkrans läget i sitt inledande anförande.

Brita Winsa, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Västerbotten, var en av de seminariedeltagare som återvände till just den problemformuleringen i det påföljande panelsamtalet.  

- Den stora utmaningen är demografin. Jag jobbade tidigare i Norrbotten. Där sa man om Gällivare att även om alla elever på gymnasiet valde vårdutbildningar så skulle det ändå inte räcka till behoven inom region och kommun. Det är den tråkiga sanningen.

Glesbygdsproblematik kräver nytänkande

Peter Berggren, verksamhetschef för Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman, talade av praktisk erfarenhet när han beskrev svårigheten att rekrytera kvalificerad vårdpersonal till glesbygden.

 

Han konstaterade att den bästa chansen att klara framtidens försörjning av läkare till mindre orter i glesbygd är att börja motivera bygdens unga till att arbeta i vårdyrken – och sedan aldrig släppa taget:

- Åker de till universitet så måste man vara på dem hela tiden. Sedan bjuda dem tillbaks. Då kommer vi kunna rekrytera en del i alla fall. 

- Tycker man att de är jobbigt att rekrytera till Umeå så ska jag säga: Välkommen till Sorsele!

Ska vi rekrytera till glesbygd så måste man utbildas mycket mer i glesbygd

Men Peter Berggren lyfte också fram andra lovande åtgärder som det nya ”glesbygdsspåret” inom läkarprogrammet vid Umeå universitet.

Grundtanken med glesbygdsspåret är att underlätta rekrytering av läkare till glesbygd genom att förlägga så mycket som möjligt av de kliniska delarna i utbildningen dit.

Hittills, i en pilotfas, har två läkarstudenter knutits till sjukstugan i Storuman. I framtiden ska tolv läkarstudenter vara aktiva i glesbygdsspåret varje termin.

Peter Berggren uttryckte hopp om satsningen kan göra skillnad:

- Ska vi rekrytera till glesbygd så måste man utbildas mycket mer i glesbygd. Man måste tillbringa så mycket tid där som möjligt. Då är sannolikheten större att vi kan rekrytera.

Regional samverkan en bas för framtiden

Umeå universitet har varit något av en föregångare med sin regionaliserade läkarutbildning på fyra orter i samverkan med de fyra nordligaste regionerna.

De flesta av paneldeltagarna i seminariet deltog på ett eller annat sätt i detta samarbete, och hade mestadels goda saker att säga till varandra om värdet av att samverka. I ljuset av olika framtidsutmaningar pekade man samtidigt på hur samverkan innebär ett ömsesidigt beroende.

Katrine Riklund, prorektor vid Umeå universitet, påminde om att regionaliserad utbildning innebär att universitetet som utbildningsanordnare blir mer beroende av att hälso- och sjukvården är väl bemannad: 

- Vi på universitet behöver ha välmeriterade lärare och forskare. Vi har en fantastisk möjlighet i att vi bedriver utbildning i den ”riktiga verkligheten” – men det är också en utmaning.

Smygtitt på ny nationell samverkansplattform

För utveckla den långsiktiga kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvård har Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet arbetat fram ett förslag till samverkansarenor mellan de viktigaste aktörerna, både på regional och nationell nivå.

Vi vet att i den norra regionen finns det en väl utvecklad samverkan

Annika Pontén, chef för analysavdelningen på UKÄ, var på plats i Umeå för att presentera huvuddragen i förslaget kring Framtidens vårdkompetens som kommer slutredovisas till regeringen i augusti 2019.

Överlag signalerade Pontén att samarbetet mellan universitet och regioner i den norra landsänden ligger i linje med förslaget:  

- Vi vet att i den norra regionen finns det en väl utvecklad samverkan mellan lärosäten och den sjukvårdsregionala sidan. Kommunerna är kanske inte lika närvarande. Men ni har en bra grund i den samverkan som finns!

Frågor om finansiering passades till ministern

Patrik Danielson, dekan för Medicinska fakulteten vid Umeå universitet, var positiv till förslaget från Socialstyrelsen och UKÄ om hur samverkansarenor kring vårdkompetens ska fungera – särskilt idén om att inrätta ett nationellt kansli med analysfunktioner som ska kunna serva de regionala samverkansorganen med data och beslutsunderlag.

Med en tydlig nickning riktad till det gästande statsrådet radade Danielson också upp en högskolepolitisk önskelista på saker han ansåg nödvändiga för att universitet och regioner ska kunna ta sitt framtidsansvar och lösa kompetensförsörjningen på regional nivå:

- För det första behövs statlig ersättning till sjukvårdshuvudmännen för andra vårdutbildningar än läkarutbildningen och tandläkarutbildningen. För det andra en utbyggnad av läkarutbildningen i norra regionen från statens sida.  Och för det tredje en styr- och resursutredning som inte missgynnar hälso- och sjukvårdsutbildningarna bara för att de har hög genomströmning, sa Patrik Danielson.  

”Jag kan och vill påverka”

Efter seminariet gav ministern Matilda Ernkrans en summerande kommentar om de diskussioner och presentationer hon fått ta del av.   

 

- Jag visste redan innan att i den här regionen är man duktig på samverkan, och det tycker jag verkligen att jag har fått bekräftat nu, sa Matilda Ernkrans.  

Det krävs att vi hjälps åt, att olika sektorer och intressen gör sitt

Hon konstaterade att vårdens kompetensförsörjning inte är någon fråga som löses med snabba politiska lösningar. Men Matilda Ernkrans var samtidigt tydlig med att hon inte vilja avhända sig ansvar eller hävda sig maktlös som minister:

- När man ska lösa komplexa problem så är det inte någon som ensam kan lösa det, inte ens regeringen ensam. Det krävs att vi hjälps åt, att olika sektorer och intressen gör sitt.  

- Det som stärker mig i det här är jag kan och vill påverka hur man styr och dimensionerar utbildning och forskning. Sen måste det göras på ett klokt och långsiktigt sätt med ett gediget underlag. Men vi har i alla fall börjat det arbetet, sa Matilda Ernkrans.

Text: Jonas Lidström

Film: Seminariet "Framtidens kompetens inom hälsa och sjukvård"
Seminariet "Framtidens kompetens inom hälsa och sjukvård"

Hur kan vi tillsammans på nationell, regional och lokal nivå skapa framgångsrika och hållbara lösningar för framtidens kompetensförsörjning inom vården?

Inledning och avslutning:

Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning

Moderator:

Per Melander, kommunikatör, Umeå universitet 

Presentationer:

Annika Pontén, ställföreträdande generaldirektör, Universitetskanslersämbetet. Peter Berggren, verksamhetschef, Glesbygdsmedicinskt centrum.

Paneldeltagare:

Katrine Riklund, prorektor, Umeå universitet, Heidi Hansson, vicerektor, Umeå universitet, Patrik Danielsson, dekan för medicinska fakulteten, Umeå universitet, Annika Pontén, ställföreträdande generaldirektör, Universitetskanslersämbetet, Brita Winsa, hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Västerbotten, Peter Berggren, verksamhetschef, Glesbygdsmedicinskt centrum, Hans Wiklund, Regiondirektör, Region Västernorrland, Magnus Börlin, utvecklingsledare, Umeå kommun, Stina Alm, student, Umeå universitet.

Inspelat i Vardagsrummet, Umeå universitet 12 juni 2019. Längd: 2:06 timmar