Hemkomna från Island och Nordiska historikermötet 2025
PORTRÄTT
Gudrun Norstedt och Åsa Össbo, båda forskare vid Várdduo – Centrum för samisk forskning, medverkade nyligen i det 31:a Nordiska historikermötet, denna gång i Reykjavik på Island.
Konferensens tema var Gränser och fokuserade bland annat på hur gränser och gränsdragningar ständigt förskjutits genom historien och fortfarande gör det: mentalt och fysiskt, teknologiskt och ideologiskt, kulturellt och politiskt.
Välkomna tillbaka från Island, vad har ni presenterat där? – Tack så mycket! Vi har haft en gemensam session som handlar om gränser i Sápmi, där jag presenterade en studie om lappmarksgränsens historia i Sverige och Finland, börjar Gudrun Norstedt och bollar sedan över ordet:
– Jag presenterade en nyligen påbörjad studie inom det RJ-finansierade forskningsprogrammet KOSA kring odlingsgränsen som drogs i slutet av 1800-talet inom svenska delen av Sápmi, fortsätter Åsa Össbo.
Åsa Össbo medverkade även i ett rundabordssamtal om behovet av studier kring urfolks arbetarhistoria i Arktis tillsammans med forskare från Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek, Umeå universitet och Åbo Akademi.
Rundabordssamtal under Nordiska Historikermötet 2025, medverkande Åsa Össbo, Silke Neunsinger, Johanna Overud, Inger Jonsson.
BildÖrjan Simonson
Hur ser den internationella arenan ut när det gäller era forskningsområden? – Markanvändning och resursutnyttjande är ett brett fält inom historieforskningen, framhåller Gudrun Norstedt och fortsätter:
– Frågorna inom detta fält behandlades på konferensen av flera andra forskare, bland annat om kyrkans rätt till fiske och valfångst på Island och böndernas avradsland i Jämtland.
Gudrun Norstedt, forskare vid Várdduo, föreläser vid Nordiska Historikermötet.
BildÅsa Össbo
Åsa Össbo betonar att urfolkens arbetarhistoria utgör en relativt stor del av det arbetarhistoriska fältet inom internationell forskning, men till mycket mindre del i ett svenskt sammanhang där urfolksarbetet inte uppmärksammats på samma sätt:
– Det är en av anledningarna till att i ett rundabordssamtal lyfta behovet av dessa infallsvinklar, säger Åsa Össbo.
Efter hemkomsten står nu uppstarten av studier inom olika forskningsprojekt för dörren, där vissa utgör helt nya initiativ medan andra markerar avslutningen av tidigare projekt.