Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 30 jun, 2021

Högintensiv intervallträning för äldre

PORTRÄTT Hur funkar högintensiv intervallträning för äldre personer, och kan det förbättra både fysiska och kognitiva funktioner hos dem? För en växande äldre och fysiskt mindre aktiv befolkning, vill forskare ta fram nya effektiva och anpassade träningsmetoder.

Text: Lena Åminne

- Tidigare forskning visar att regelbunden fysisk aktivitet kan vara ett effektivt och enkelt sätt för äldre personer att behålla sina fysiska och kognitiva förmågor över tid. Forskning visar också att fysisk inaktivitet är en av de stora riskfaktorerna kopplade till många sjukdomar, både kroppsliga och neurodegenerativa, exempelvis demens, säger Sofi Sandström, psykolog och doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper vid Medicinska fakulteten.

Sofi undersöker i sin forskning metoden högintensiv intervallträning (HIT) som visat sig vara mer tidseffektiv och roligare jämfört med låg- och medelintensiv träning. Forskarna vill se ifall den högre intensiteten på intervallerna kan leda till liknande eller större hälsoeffekter som träning på måttlig eller låg intensitet.

Ett särskilt träningsprogram har utvecklats för äldre personer och innebär träning på stationära cyklar i gruppmiljö.

- Min avhandling fokuserar främst på mått som rör hjärnans funktion, jag använder ett batteri med kognitiva tester, som minnestester och exekutiva funktioner, samt data från magnetröntgen. Jag vill koppla dessa resultat till effekter på deltagarnas fysiologi, dvs vilka fysiologiska faktorer som kan vara drivande i en förändring på hjärnfunktion, berättar Sofi.

Berikande erfarenhetsutbyte i SWEAH

Sofi Sandström ansökte och antogs till att ingå i forskarskolan SWEAH, som tar in cirka 10 doktorander/år. Sofi antogs till forskarskolan samtidigt som Emma Simonsson, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering. De jobbar med samma projekt men utifrån olika infallsvinklar.

- Via SWEAH har jag fått möjlighet att gå en kurs i gerontologi och jag planerar även att delta vid en konferens där jag kommer presentera min första artikel. Det är också obligatoriskt att varje år skriva en presentation av sin forskning.

Vilka hål finns i min forskning?

Det är värdefullt att lyssna på och diskutera sina forskningsprojekt med doktorander och postdoktorer från andra universitet, tycker Sofi. Många kommer från helt andra områden än medicin och hälsovetenskap, exempelvis samhälls- och beteendevetenskap, humaniora, juridik, demografi, teknik eller arkitektur.

Sofis första tid i SWEAH innebar på grund av Covid-pandemin digitala möten, och hon ser mycket fram emot att kunna träffa alla övriga fysiskt.

Se sin forskning utifrån andras perspektiv

- Det har varit värdefullt att lyssna på och diskutera sina forskningsprojekt med doktorander från andra universitet, tycker Sofi.

- Många kommer från helt andra områden än medicin, exempelvis samhälls- och beteendevetenskap, humaniora, juridik, demografi, teknik eller arkitektur. Förutom att höra om andras projekt så är det kul att få öva sig på att se sin egen forskning utifrån andras perspektiv – hur ser exempelvis en person inom humaniora på det jag håller på med? Vilka hål finns i min forskning? Vilka perspektiv saknas? Och vad behöver tydliggöras? Även om det givetvis vore orimligt att skapa någon slags heltäckande avhandling så är det berikande att få klura på vissa aspekter och detaljer som dyker upp.